INRIKES Läkemedelsbristen kan leda till att operationer måste ställas in på svenska sjukhus. I 20 av 21 regioner uppges att det finns stora problem. Ett av läkemedlen som saknas är desinfektionsmedlet klorhedixin som används vid operationer.
Man har använt basingredienserna till klorhexidin för att tillverka handsprit och ytdesinfektionsmedel under pandemin och googlar man så manar i stort sett varenda region till sparsamhet med desinfektionsmedlet och ger alternativ.
TV4 Nyheterna har gjort en enkät som visar att nästan alla regioner ser stora problem med bristen på olika läkemedel. Man letar efter ersättningspreparat, något som leder till merarbete för alla i vårdkedjan. Det är bland annat livsviktiga mediciner som saknas och konsekvenserna ger biverkningar och problem för patienterna. Det handlar om smärtlindring, hjärtmediciner, insulin, antibiotika och epilepsiläkemedel. Även blodproppslösande medel, som ska sättas in snabbt vid en hjärtinfarkt, är en bristvara, något som innebär stor fara för patienten. Det saknas drygt 6% av läkemedlen, och ofta handlar det om läkemedel som stora patientgrupper behöver. Om ett läkemedel saknas kan läkaren skriva ut ett så kallat licensläkemedel som ännu inte är godkänt på den svenska marknaden (om det finns), vilket förstås blir dyrare.
Det som oftast framförs som orsaker till läkemedelsbristen är pandemin och kriget i Ukraina. De må vara delorsaker, men ibland försäger sig ändå kapitalisterna. Bengt Mattson, sakkunnig på branchorganisationen Läkemedelsindustriföretagen säger rakt ut att företagen måste ta hänsyn till sin egen lönsamhet, och att vi skulle få se nya aktörer på den svenska marknaden om de finge mer betalt för billiga äldre läkemedel.
Vi säger att lönsamhet inte ska vara en faktor för att få tillgång till läkemedel, och att ”aktörernas” ovilja att förse apotek och sjukhus med mediciner speglar kapitalismens cyniska människosyn.
