KRÖNIKA Jag har varit i Grekland sen i början på april. Jag ville stanna längre. Jag kommer att sakna umgänget med mina barn, min mamma, mina vänner och kamrater. Jag kommer att sakna värmen och mina nyss sådda växter.
Mina tomatplantor av två sorter: vanliga och plommon, men också mina paprikor av tre sorter: runda, avlånga och starka. Likaså mina äggplantor, gurkor, squashar, vattenmelon och honungsmelon. Jag kommer att sakna kampverksamheten i massor av olika former. Torgmöte, demonstrationer, protestaktioner, flygbladsutdelning på gatan eller utanför stora affärer.
Ja, men samtidigt slår mig tanken att mitt parti och mina kamrater I Sverige förbereder sig för EU-valet. Affischer, flygblad, valsedlar är klara. Organisationerna har redan gått ut för att nå det stora syftet: att komma i kontakt med flera människor. Människor som drabbas av kapitalismen och har det svårare för varje dag som går. Människor som är medvetna om sin situation men är vana, tack vare passiviseringspolitiken som drivs av sossarna och det som kallas vänster, att tro att någon annan ska ordna det – t.ex. facket, myndigheter eller politiker. Människor som luras av den borgerliga propagandan och blir mer och mer desperata för att hitta lösningar inom det rådande systemet.
Det är kommunisternas plikt att informera om att kapitalismen är bankrutt. Den kan inte och vill inte lösa de arbetande människornas problem. Tvärtom. Kapitalismen skapar elände, krig, fattigdom och flyktingar. Att bara socialismen och kampen för den kan ge mening i ens liv, med kommunisternas flygblad och valsedel i handen. Därför tar jag flygplanet tillbaka. Många brevlådor, anslagstavlor, vallokaler och tunnelbanestationer väntar på mig och dig och dig! Upp till kamp med SKP!
Panos Alepliotis
