VETENSKAP Den amerikanska revolutionära webbplatsen Politsturm har publicerat en noggrann genomgång av fenomenet AI – en teknik vars funktionssätt och konsekvenser är viktiga att förstå, inte minst i ljuset av ökande arbetslöshet där människor förlorar jobb i konkurrensen mellan AI-företagen, eller där arbeten rationaliseras bort. Oron för vad AI kan innebära på ett mera generellt plan finns också, där missförstånd odlas för att spela de olika aktörerna i händerna.
Riktpunkt publicerar nedan ett avsnitt om AI under kapitalismen, som har bearbetats något för att göra det mer förståeligt för en svensk läsare. Oanade samband och nya kunskaper väntar: Passa på att lära dig vad det hela handlar om istället för att lyssna på dimmiga domedagsprofeter!
Neurala nätverk under kapitalismen
Den breda introduktionen av neurala nätverk under kapitalismen är motsägelsefull – precis som introduktionen av varje annan teknisk nyhet under kapitalismen är motsägelsefull. Låt oss nu titta på några av dessa motsättningar i detalj.
Att skapa den offentliga opinionen om AI
AI och neurala nätverk är i det offentliga medvetandet omgivna av ett moln av myter och rädslor. Å ena sidan är farhågor runt AI förknippade med det faktum att den aktiva introduktionen av neurala nätverk i arbetsprocessen leder till massavskedanden och ökad utsugning. Å andra sidan lägger den härskande klassen fram myter om den artificiella intelligensens faror, något som under perioder av skarp marknadskonkurrens till och med görs av dem som själva äger företag för utveckling av AI.
Ett skolexempel är konfrontationen mellan Elon Musk och Microsoft.
OpenAI, företaget som utvecklade ChatGPT, skapades 2015 av sina huvudsakliga grundare Elon Musk och den tidigare ledaren för Y Combinator Sam Altman. Tillsammans med andra investerare lovade de att tillföra projektet 1 miljard US-dollar, så att företaget skulle kunna påbörja sitt arbete. Men 2018 avgick Musk från styrelsen för OpenAI och med honom förlorade företaget sin källa till finansiering.
Elon Musk förklarade officiellt sitt avhopp från företaget som en intressekonflikt med Tesla. Men det finns annan information som säger att finansoligarken slutade att finansiera OpenAI på grund av att andra styrelsemedlemmar vägrade sätta företaget direkt under Musks kontroll och integrera det i Tesla.
Företaget såg sig nu om efter annan finansiering och 2019 undertecknade man ett avtal med Microsoft, som gav det samma summa på 1 miljard US-dollar. I slutet av 2023 uppgick Microsofts investeringar till omkring 13 miljarder US-dollar. OpenAI blev en profitabel investering: under den neurala nätverks-revolutionen 2023 hade företagets värde nästan tredubblats från 30 till 80 miljarder US-dollar.
Andra spelare inom marknaden för AI-teknik beslutade att göra motstånd mot en framgångsrik konkurrent. Fler än 1100 personer skrev därför ett öppet brev i slutet av mars 2023. I detta varnade de för de allvarliga riskerna som system med ”människoliknande intelligens” skulle kunna utgöra. Bland annat krävde brevet ett uppehåll för all AI-utveckling under sex månader.
Bland dem som skrev under detta brev fanns Elon Musk och Apples VD Steve Wozniak. Vad var det som orsakade att människor i toppen för jätteföretag inom den nya tekniken ropade på stopp för teknikens utveckling? Med tanke på alla dess miljardinvesteringar i branschen kan vi anta att de mest framstående undertecknarna av brevet hade ett ekonomiskt ointresse av att sakta ned industrins utveckling för att hinna ifatt Microsoft.
Andra medlemmar av den härskande klassen, liksom en del intellektuella, har också satt sina spår i skapandet av skräck runt AI. Den tidigare chefen för affärsutveckling på Google X, Mo Gawdat, hävdar att AI kommer att bli som en gud om kontrollen av AI misslyckas. Stuart Russell, en professor vid Berkeley-universitetet i Kalifornien, har på samma sätt åsikten att maskinerna vid någon tidpunkt I framtiden kommer att vägra lyda och göra uppror.
Sådana “experter” menar att det finns möjlighet för AI att ha sina egna målsättningar som riktar sig mot människorna. I sådana resonemang ses AI som en separat organism som utvecklas på egen hand och gradvis överträffar människorna för att till sist undertrycka eller förgöra oss.
Också Donald Trump har sagt att AI nu är farligare än någon annan uppfinning i världen och att det mycket väl kan orsaka en militär konflikt. Enligt honom är det värsta att inga lösningar på problem som uppkommit vid användningen av AI har kunnat hittas (exakt vilka problemen är har inte förklarats).
För borgerliga politiker är AI en bekväm syndabock dit de kan förlägga ansvaret för sina egna beslut. Artificiell intelligens har inte och kan inte ha egna intressen — det är bara ett verktyg. Ansvaret för alla konsekvenser av teknikens användning ligger helt och hållet på den härskande klass som äger den. Bakom högljudda påståenden finns i regel endera materiella eller politiska intressen, eller bara vanlig inkompetens.
Riskerna med AI handlar inte om att AI ska bli “alltför” mäktigt och okontrollerat, utom om ven som kontrollerar tekniken och för vilka syften den används. I de stora företagens händer kommer AI oundvikligen att användas för smala, privata intressen, både mot konkurrerande kapitalgrupper och mot lönearbetare.
Sett i detta ljus är en rapport om AI-utveckling som skrivits av Leopold Aschenbrenner, en tidigare anställd på OpenAI, avslöjande. Baserat på den nuvarande trenden med teknisk utveckling förutspår han uppkomsten av särskilt kraftfulla AI-modeller med enorm databearbetningskraft runt 2027-28 — “superintelligenser” som kommer att ge en militär fördel till de länder som har dem, något som liknar fördelarna med att ha kärnvapen.
Men tanke på den oroliga internationella miljön är detta en stor fara, säger han, eftersom “auktoritära regimer” skulle kunna få tag i sådan teknik före den ”fria världen.”
Som åtgärder för att minska risken föreslår Aschenbrenner att man ska stärka underrättelsetjänsternas och militärens kontroll över AI-laboratorier. Detta förslag syftar till, menar Aschenbrenner, att använda AI som ett militärt och politiskt vapen för ”den fria världens” länder som leds av USA. Och detta finns alltså I en rapport som varnar för riskerna med AI-utveckling.
Den abstrakta rädslan för “brist på kontroll över AI” blir alltså ett företagsproblem av vanligt slag, för att säkerställa att kontrollen över AI-tekniken ligger i ”rätt” händer.
Kontrollen över AI oroar dock politikerna till den grad att kontrollen redan implementeras i praktiken. I juni 2024 utsågs exempelvis den pensionerade amerikanske generalen Paul Nakasone till ledamot i styrelsen för OpenAI. Nakasone hade tidigare varit chef för olika underrättelsetjänster i USA, och förutom sin roll som styrelseledamot blev Nakasone också medlem i OpenAI:s säkerhetskommitté, som fattar de viktigaste säkerhetsbesluten för OpenAI.
Det är tydligt vilket syfte generalens utnämningar har. De byråer där han tidigare arbetade sysslar med övervakning, informationsinhämtande och spionage mot andra stater, och mot de gena medborgarna i syfte att undertrycka arbetarklassen. Utnämnandet av en tidigare topp-general och underrättelsechef till ledarskapet i OpenAI visar vad denna teknik är och vad den kommer att användas till. OpenAI får numer inte bara pengar från Microsoft utan tar också order direkt från Pentagon. Det är vägen som det nya bolaget som en gång var icke-vinstdrivande och ”oberoende” har vandrat.
