INRIKES I ett pressmeddelande skriver ”Stoppa utvisningarna till Afghanistan!” att bara 40 % av afghanska asylsökande män över 18 år får uppehållstillstånd, och ger en bild av den situation som afghanska flyktingar i Sverige lever under.
Bakgrunden är att 23 000 ensamkommande barn och ungdomar med afghanskt medborgarskap sökte asyl i Sverige år 2015. 6 000 fick permanent uppehållstillstånd enligt den gamla utlänningslagen. Nästan 7 800 av de övriga att omfattas av gymnasielagen 2018, och ungefär lika många omfattades inte. Efter avslutad gymnasieutbildning och fast jobb i flera år, har 5 400 unga vuxna fått sina permanenta uppehållstillstånd. Några av dem har blivit svenska medborgare.
De andra har i många fall flytt vidare till exempelvis Frankrike eller lever papperslösa i stor misär i Sverige – eftersom regeringen som bekant inte har diplomatiska relationer med Afghanistan och alltså inte kan utvisa dit rent praktiskt: de som fått utvisningsbeslut lever därför i ett limbo där deras enda stöd är organisationer och enskilda i civilsamhället.
När man ser på ej färdigbehandlade ärenden står det klart att cirka 2000 personer riskerar att få slutligt avslag. I den gruppen finns också de ungdomar som gjort allting rätt, men där Migrationsverket i Malmö under flera år låtit bli att behandla unga människors ansökningar om förlängt uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Detta betyder att de inte har möjligheter att få permanent uppehållstillstånd efter avslutade studier. Istället hänvisas de nu till att återigen söka asyl – en högst osäker process som för de afghanska ungdomar det främst gäller förmodligen slutar med utvisningsbeslut.
En annan grupp är pojkar som ingår som barn i familjer som fått stanna, och som nu får avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd när de fyller 18 år. De anses då vara vuxna utan asylskäl. Migrationsverket splittrar alltså familjer genom att utvisa 18-åriga söner som på alla väsentliga sätt ät svenskar och aldrig har satt sin fot i Afghanistan.
Sedan 2022 har sammanlagt cirka 7 000 asylansökningar kommit in från afghanska medborgare. Ungefär hälften av dem var andragångsansökningar, dvs. personerna som ansökte hade fått tidigare avvisningsbeslut. Sådana beslut preskriberas efter fyra år och man kan ansöka på nytt. Den mellanliggande tiden har ofta tillbringats under ytterst svåra förhållanden.
Sammanlagt har Migrationsverket under 2024 hittills fattat beslut i exakt 1 000 ansökningar om asyl, och där kan man alltså utläsa att bara 40 % av ensamkommande pojkar och vuxna män fick uppehållstillstånd. De andra hänvisas därmed till den grupp som lever som fredlösa i ett av världens rikaste länder.
