UTRIKES En ny undersökning från Pew Research Center i 36 länder visar att ekonomisk ojämlikhet är en allvarlig fråga för människor världen över. 54 procent av de tillfrågade ser klyftan mellan rika och fattiga som ett mycket stort problem, och ytterligare 30 procent som ett moderat stort problem. I genomsnitt uppger 60 procent av de tillfrågade att de rikaste har för stort politiskt inflytande, vilket i sin tur bidrar till den växande ojämlikheten.
Undersökningen visar dessutom en global oro för framtida ekonomiska förhållanden. 57 procent tror att nästa generation kommer att leva under sämre ekonomiska villkor än deras föräldrar, och denna pessimistiska syn är särskilt utbredd i höginkomstländer. Både yngre och äldre delar denna oro, liksom människor från olika inkomstgrupper och ideologiska bakgrunder.
I vissa delar av världen, som Syd- och Sydostasien, är framtidstron något högre. Optimism återfinns även i delar av Latinamerika, där omkring hälften av de tillfrågade i länder som Argentina, Brasilien och Mexiko tror att dagens barn kommer att få det bättre än sina föräldrar.
Pandemins påverkan och krav på reformer
COVID-19-pandemin har fördjupat den ekonomiska pessimismen. En majoritet av de tillfrågade i 33 av 36 länder anser att det ekonomiska systemet behöver radikala förändringar eller en total reform. Kravet på förändring är särskilt starkt i länder med medelinkomstnivåer i Asien, Latinamerika, Afrika och Mellanöstern. Även i höginkomstländer är förändringsviljan stor, med minst sex av tio i de flesta europeiska länder som efterlyser reformer. I USA stödjer 66 procent behovet av betydande ekonomiska förändringar.
Orsaker till ojämlikheten
I 31 av de 36 undersökta länderna ser de tillfrågade ett tydligt samband mellan pengar och politisk makt. Mer än 80 procent anser att de rikastes inflytande över politiken bidrar till ojämlikheten. Andra faktorer som lyfts fram är problem i utbildningssystemet, olikheter i arbetsmarknadsdeltagande och skilda startmöjligheter.
Kommentar
Undersökningen från Pew Research Center belyser det som Karl Marx förklarade redan på 1800-talet: att ekonomisk makt och politisk makt är oskiljaktiga under kapitalismen. Den globala ilskan mot ojämlikheten och systemets brister är ett rop på rättvisa som bara kan mötas genom en förändring av det ekonomiska systemet i grunden. Kapitalets inflytande över politiken förstärker en struktur där rikedomen ackumuleras hos få medan majoriteten lämnas utanför.
För att möta dessa utmaningar krävs organisering och kamp från arbetarklassen, en rörelse som vågar ifrågasätta systemet och bygga en framtid där resurserna fördelas rättvist och ekonomin inte tjänar kapitalets intressen utan folkets behov.