UTRIKES FACKLIGT Flera fackföreningar inom det franska motorvägsbolaget Escota, som driver delar av landets motorvägsnät, har meddelat att säsongen 2025 blir en kampsommar. Arbetarna har utlyst strejker under sommarmånaderna i protest mot försämrade arbetsvillkor, krav på fast anställning och nödvändiga löneökningar.
Sedan 2007 har personalstyrkan mer än halverats – från omkring 2 000 arbetare till under 900 i dag. Konsekvensen har blivit en oacceptabel arbetsbelastning, minskad tillgång till semester och ökad press i ett redan slitsamt yrke. Samtidigt outsourcas allt fler arbetsuppgifter, inklusive så grundläggande funktioner som vägmarkeringar och sanitära arbeten.
Fackliga representanter menar att företagsledningen försöker pressa ut maximal vinst innan Escotas koncessionsavtal löper ut 2032 – på bekostnad av de arbetare. Det är ett tydligt exempel på hur privatägda infrastrukturföretag systematiskt dränerar arbetarkollektivet på resurser och trygghet för att öka sina vinster.
Även om strejken väntas ha begränsad påverkan på trafiken, hoppas fackförbunden att arbetarklassens kamp kommer synliggöras. De som saknar transponder – det elektroniska betalningssystemet – hoppas på gratis passage under strejkdagarna, vilket skulle göra konflikten kännbar för företaget.
Ingen slump
Motorvägen har blivit en ny arena för klasskamp i det imperialistiska centrumet. Det är ingen slump. I takt med att infrastruktur privatiseras förvandlas varje samhällsfunktion till en plats för kapitalistisk profit. Samtidigt utarmas arbetarna som upprätthåller dessa funktioner, både ekonomiskt och fysiskt.
Arbetarklassen i Frankrike – från raffinaderier till järnvägar och nu motorvägar – visar än en gång vägen genom organiserad kamp. Det är denna typ av motstånd som måste stärkas, samordnas och föras samman under en revolutionär ledning. Bara genom att krossa det privata ägandet av infrastruktur och produktion kan vi säkra både arbetsvillkor och mänsklig värdighet.
