UTRIEKSS USA och Argentina förhandlar just nu om ett omfattande frihandelsavtal där Buenos Aires är redo att ge Washington betydande förmåner i flera centrala delar av ekonomin. Det framgår av ett uttalande från Vita huset.
Enligt det föreslagna avtalet kommer Argentina att erbjuda USA tullpreferenser i sju strategiska sektorer: läkemedel, kemisk industri, maskinindustri, IT, medicinteknik, fordonsindustri, jordbruk. USA ger i gengäld förmåner endast i två områden: naturresurser och mediciner.
Dessutom åtar sig Argentina att avskaffa icke-tariffära hinder utan krav på ömsesidighet, automatiskt erkänna amerikanska certifikat, standarder och tekniska regler, även om de står i strid med argentinska normer. Det innebär att USA:s produkter får fri passage, medan argentinsk industri inte får motsvarande lättnader.
Från januari 2026 planerar regeringen att avskaffa nästan 1 000 regler från landets institut för vinodling (INV). Kvar blir endast kontroll av slutprodukten – inte produktionen, inte processen, inte säkerheten.
Kritiker menar att det öppnar för kvalitetsproblem, importdominans, försvagning av lokala småproducenter. Minister Augusto Costa varnar för att avtalet riskerar att fördjupa Argentinas roll som råvaruekonomi, försvaga industrin, bromsa teknologisk utveckling.
Siffrorna bekräftar utvecklingen 276 000 jobb har försvunnit sedan Javier Milei tillträdde, 30 företag stänger varje dag, industrisysselsättningen har fallit med nära 3%, antalet arbetsgivare har minskat med 4%. Störst nedgång ses i offentlig sektor, byggsektor, transport, tillverkningsindustri.
Vita huset har bekräftat att man arbetar på handelsavtalet. Analytiker ser det som en del av en politisk transaktion mellan USA och Mileis regering. Washington erbjuder finansiellt och diplomatiskt stöd i utbyte mot:
privatiseringar,
marknadsavregleringar,
försvagning av statliga institutioner,
öppnare marknader för amerikanska företag. (läs ännu mer utsugning av argentinska arbetare av utlands finanskapital)
Den inhemska bourgeoisin binds tätare till USA:s finanskapital
Det föreslagna avtalet illustrerar hur imperialismen fungerar i praktiken, genom ekonomiskt tvång, ensidig marknadsöppning och politiska eftergifter. USA får tullfördelar i Argentinas mest lönsamma sektorer, medan Argentina reduceras till råvaruexportör under amerikansk teknisk och juridisk dominans.
Det är inte ”frihandel” – det är ojämlik handel mellan ett svagt land och en imperialistisk makt. Mileis regeringsprojekt, hyllat av USA som ”reformpolitik”, innebär i realiteten massarbetslöshet, systematiskt avindustrialisering, upplösning av statliga skyddssystem, kapitalflykt och spekulation.
Precis som i Latinamerika under tidigare liberala experiment innebär detta att den inhemska bourgeoisin binds tätare till USA:s finanskapital, medan arbetarklassen betalar priset med förlorade jobb, ökade priser och social förödelse.
Det som sker i Argentina bekräftar en återkommande sanning: Utan arbetarklassens ledning och kontroll över den nationella utvecklingen, omvandlas varje ”liberal reform” till ett nytt verktyg för imperialistisk dominans.
