KLIMAT Över en halv miljon människor om året dödas av extrem hetta i klimatkrisens spår – det innebär skrämmande nog ungefär ett dödsfall i minuten. Och i världens storstäder ökar antalet dagar med temperaturer över 35 grader. Det visar två nya studier som refereras av Supermiljöbloggen.
Den första studien har publicerats av tidskriften Lancet tillsammans med University College London och Världshälsoorganisationen WHO. Den andra kommer från den oberoende organisationen IIED (International Institute for Environment and Development).
IIED har studerat drygt 40 av världens största städer och jämfört deras temperaturer under två perioder, och har kunnat konstatera en ökning av antalet heta dagar i alla dessa. I Rom och Beijing har antalet dagar med över 35 grader fördubblats mellan de två undersökta perioderna, och i Manila har de till och med tredubblats. Den genomsnittliga ökningen ligger på 25 procent, men det finns ingen storstad som undgått den upptrappade värmen.
Allt fler dör av hettan
Antalet dödsfall som kan kopplas till hetta har ökat med 23 procent sedan 1990-talet, och Lancet-studien räknar med över en halv miljon sådana dödsfall per år. Och naturligtvis kostar det: enligt rapporten betingade värmerelaterade dödsfall bland äldre ett pris på 261 miljarder dollar förra året. Hettan gör också att produktiviteten hos dem som arbetar utomhus eller i lokaler utan luftkonditionering minskar. Här räknar rapporten med förluster på över den astronomiska siffran en biljon dollar.
”Rapporten gör det tydligt att bristen på klimatåtgärder nu dödar människor världen över. Samtidigt är åtgärder som bromsar klimatkrisen vår tids största möjlighet att förbättra människors hälsa”, säger WHO-representanten Jeremy Farrar.
Men ännu så länge är det pris som kapitalet betalar för klimatförändringen inte stort nog för att upphäva vinsten, och åtgärderna låter vänta på sig. Fossilindustrin subventioneras och sponsras, alternativ energiförsörjning drivs på oplanerat och leder till andra typer av miljökatastrofer – exempelvis när man fördärvar hela landområden för att utvinna metaller till batterier för eldrift.
Den stora miljökonferensen COP 30 i Brasilien, inför vilken de ovannämnda studierna publicerats, kommer inte att förändra detta, men möjligen kan den visa upp hur ovilligt kapitalet är att avvika från vägen mot klimatkatastrofen. Den verkliga möjligheten till förändring ligger naturligtvis i en planerad och icke-profitdriven ekonomi.
