INRIKES När Northvolt gick i konkurs och det omskrutna ”gröna” flaggskeppet sjönk lämnade man arbetarna i sticket. Så här skrev Riktpunkt i mars i år, när konkursen var ett faktum: ”Längst ned på kapitalisternas agenda är förstås arbetarna som betalar med arbetslöshet, oro, utgångna arbetstillstånd och höga kommunalskatter. Det är de som får flytta på jakt efter nya jobb och som ser sina framtidsplaner grusas. Och om de till äventyrs hade trott på att de var del i att bygga ett miljömässigt hållbart Sverige, där olja och kärnkraft skulle fasas ut till förmån för ren och billig el, ja då kar kapitalet lurat dem i dubbel mening.”
Idag skriver Dagens Nyheter om utfallet nio månader senare: dubbelt så hög arbetslöshet som förut, 300 tomma hyresrätter och bostadsrätter som sjunkit i pris med 30 procent.
År 2023 ökade Skellefteås befolkning med över tvåtusen personer. Det var andra året i rad som Skellefteå kommun hade den största befolkningsökningen på 50 år. Under de första nio månader av 2025 har ungefär lika många människor lämnat staden.
Det kommunala bistadsbolaget Skebos tomma lägenheter kostar kommunen 2,5 miljoner kronor i månaden, och det är nog inte den enda kostnaden som kommunen får bära för sin enorma satsning på infrastrukturen i samband med Northvolts etablering. Kapitalisterna befattade sig inte med sådant. Nu tänder man lampor i de tomma bostäderna för att det inte ska uppstår en känsla av otrygghet för det fåtal som bor kvar.
Men alla har ju inte kunnat flytta till nya jobb nån annanstans, och cynismen hos kommunledningen är påfallande. Den höga arbetslösheten är bra på flera sätt menar kommunalrådet Lorents Burman (S) som hoppas på det amerikanska batteribolaget Lyten, som köpte Northvolts konkursbo. Arbetarna finns ju kvar i kommunen, redo att jobba för Lyten när de startar upp. Och så betalar de ju skatt till Skellefteå också, arbetslösa eller ej. Inte heller är det ett problem med de tomma lägenheterna – de behövs ju sen när batterifabriken kommer igång igen. Under tiden får väl skattebetalarna stå för kommunens kostnader.
Batteriföretaget Lyten säger sig ha planer att starta upp 2026. Och de kommer inte alls att behöva alla de arbetare som lockades till Skellefteå av Northvolt – några hundra ska det vara i början, inte de femtusen som rekryterades av föregångaren. Så småningom blir det kanske några tusen i alla fall, men för tillfället handlar det om att gå försiktigt fram med en slimmad organisation.
Och där står tusentals arbetare idag, med en oviss framtid och väntan på en nystart som kanske kommer att rädda dem – och kanske inte. För så fungerar kapitalismen: På Northvolt gick batteritillverkningen inte som man tänkt sig, trots enorma investeringar från såväl stat och kommun, som från privata investerare. Konkurrensen var för hård och det var svårare att tillverka batterier än man hade trott, och så dras mattan bort under arbetarnas fötter.
Det är den kapitalistiska ekonomin, som dragit in allt större delar av samhället i produktionen men där profiten fortfarande är privat, som är det stora problemet. Den saknar en övergripande plan och anarki härskar på marknaden, och fluktuationerna uppåt och nedåt bestämmer tusentals människors öden . Utebliven profit för kapitalet betyder fattigdom för arbetarna.
Hade krisen på Northvolt kunnat undvikas? Det vet vi inte . men vad vi vet är att kriser som den på Northvolt kommer lika säkert som ett brev på posten under kapitalismen och att det alltid kommer att vara de längst ner som får betala det högsta priset. Om inget annat, så har krisen på Northvolt återigen visat upp kapitalismen som den faktiskt är, likgiltig inför allting annat än profiten.
