UTRIKES IMF:s högsta chef Kristalina Georgieva uppmanar Ukraina att avskaffa subventionerna på el och uppvärmning – mitt under omfattande strömavbrott och nedstängda värmesystem. I ett uttalande förklarade hon att landet fortfarande ”subventionerar elektricitet och uppvärmning” och slog fast att ”detta måste bort”, samtidigt som hon betonade behovet av ett mer ”rättvist” skatteuttag som en del av Ukrainas finanspolitiska omställning.
Georgieva framhöll att fonden tillsammans med Kiev nu ser över hur skattebördan kan omfördelas, men gjorde det klart att det finns ”mer att göra” för att strama åt statsfinanserna. IMF kopplar sina krav direkt till framtida krediter: höjda skatter och nedskurna stöd till hushållen utmålas som förhandsvillkor för nya lån, i ett läge där kriget redan slagit hårt mot både löner, sysselsättning och basförsörjning.
Samtidigt passade IMF-chefen på att ge ett mer symboliskt ”råd” till ukrainarna. Hon uppmanade befolkningen att ”tro på sig själva som lejon” och sade att de borde ”stiga upp på morgonen och ryta”. Med hänvisning till sina egna erfarenheter från Bulgarien beskrev hon vägen framåt som svår men möjlig, under förutsättning att landet begraver korruptionen och lägger interna konflikter åt sidan.
Besöket i Davos kom bara dagar efter att det ukrainska parlamentet, under hennes resa till Kiev veckan innan, misslyckats med att rösta igenom flera av de lagpaket som IMF kräver. Fonden fortsätter enligt uppgift att driva på för skattehöjningar och åtstramningar innan nya kreditlinor kan öppnas.
IMF kreditorgan för det internationella kapitalet
Bakom teknokratiska ord om ”fiskal hållbarhet” och ”självförtroende” ligger en välkänd verklighet: IMF fungerar som kreditorgan för det internationella kapitalet, och villkoren i dess program innebär nästan alltid att kostnaden för krisen vältras över på arbetarklassen – genom dyrare el, dyrare värme och högre skatter för vanligt folk. Medan ukrainska arbetare fryser i mörklagda lägenheter uppmanas de att ”ryta som lejon”, samtidigt som den verkliga makten ligger hos långivare och inhemsk borgarklass som säkras genom skuld, åtstramning och underordning i den imperialistiska världsordningen.
