UTRIKES FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO rapporterade att det globala livsmedelsprisindexet steg till 128,5 punkter i mars 2026, vilket var 2,4 procent högre än den reviderade nivån i februari. Det var den andra månaden i rad med uppgång. FAO uppgav samtidigt att samtliga huvudgrupper i indexet steg i någon grad: socker, vegetabiliska oljor, spannmål, mejeriprodukter och kött. Den skarpaste ökningen kom från socker, som steg med 7,2 procent, medan vegetabiliska oljor steg med 5,1 procent. Spannmål ökade med 1,5 procent, och kött- samt mejeripriserna steg också.
FAO kopplade uttryckligen uppgången till högre energipriser i samband med den förvärrade konflikten i Mellanöstern.
FAO:s chefsekonom Máximo Torero Cullen varnade samtidigt för att en utdragen energichock inte bara påverkar dagens priser utan också riskerar att slå mot skördarna under 2026 och 2027. Dyrare bränsle och gödselmedel kan tvinga bönder att minska insatserna eller byta till mindre krävande grödor, vilket i sin tur riskerar att ge ytterligare livsmedelsinflation längre fram. FAO noterade visserligen att prisnivån fortfarande låg nästan 20 procent under topparna från 2022, men det förändrar inte den grundläggande faran: när energi, transporter och insatsvaror blir dyrare stiger kostnaden för hela den globala livsmedelskedjan, från jord till bord. För de fattigaste länderna och hushållen betyder det att redan ansträngda budgetar pressas ytterligare.
Matpriserna stiger inte bara därför att “marknaden reagerar”, utan därför att kapitalismens världssystem gör människors försörjning beroende av krig, energichocker, spekulation och transportkedjor som styrs av profit snarare än behov. När ett regionalt krig driver upp olje- och gaspriser slår det nästan omedelbart mot jordbruk, livsmedelslogistik och konsumtion världen över. Det visar hur djupt inordnad maten är i kapitalets kretslopp. För kapitalet är spannmål, socker, oljor och kött inte i första hand livsmedel för mänskligheten, utan varor vars priser ska bära kostnader, risker och avkastning genom hela kedjan. Därför blir varje chock i världen också ett hot mot folkens dagliga bröd. Och därför faller bördan som vanligt tyngst på arbetarklassen och de fattiga, som inte har några marginaler när profitens och krigets logik pressar upp priset på det mest grundläggande av allt: maten.
