UTRIKES JP Morgan Chase-chefen Jamie Dimon har åter lanserat storfinansens gamla löfte om att den tekniska utvecklingen ska ge människan ett lättare liv. I en intervju med CBS News sade han att artificiell intelligens inom 30 till 40 år kan leda till att människor bara arbetar tre och en halv eller fyra dagar i veckan. Han målade samtidigt upp en framtid där människor lever längre, där flera cancerformer botas och där tekniken i stort sett förbättrar vardagen. Uttalandet kommer i en tid då de största kapitalgrupperna trappar upp sina investeringar i AI och tävlar om att göra arbetskraften mer produktiv, mer övervakad och billigare i drift.
JPMorgan använder redan AI i stor skala. Enligt uppgifter från mars arbetar banken med omkring 600 användningsområden, varav ett femtiotal beskrivs som kritiskt viktiga för verksamheten. Tekniken används för riskbedömningar, bedrägeribekämpning, marknadsföring, dataanalys och andra funktioner där kapitalet ser möjlighet att spara kostnader och stärka kontrollen över produktionen. Samtidigt har banken också skärpt pressen på de anställda, bland annat genom att driva på användningen av AI-verktyg i det dagliga arbetet. Det visar vad Dimons framtidsvision i praktiken betyder: inte att arbetarklassen ges makt över tekniken, utan att tekniken underordnas profitens behov.
Dimon medgav också att AI kommer att slå ut jobb och skapa stora omvälvningar på arbetsmarknaden, vilket enligt honom måste mötas med omskolning och olika stödprogram. Men det är just här klassfrågan framträder tydligt. Under kapitalismen används inte tekniska framsteg i första hand för att befria människan från arbete, utan för att höja utsugningsgraden, försvaga arbetarnas förhandlingsstyrka och flytta ännu större delar av samhällsrikedomen till finanskapitalet. När en bankdirektör talar om kortare arbetsvecka i en avlägsen framtid gör han det samtidigt som hans egen klass redan i dag använder AI för att mäta, styra och rationalisera bort levande arbete. Bakom de optimistiska orden döljer sig därför inte någon mänsklig frigörelse, utan kapitalets försök att ge sin egen omvandling ett civiliserat och framstegsvänligt ansikte.
