UTRIKES FACKLIGT Afrikanska gruvarbetarfack har lanserat African Mining Network, AMNet, för att samordna facklig kamp över nationsgränserna. Vid ett digitalt möte den 27 juli deltog över 50 delegater från 12 afrikanska länder. Nätverket ska arbeta med gruvarbetares rättigheter, osäkra anställningar, arbetsmiljö, kritiska mineraler, ansvar i leverantörskedjor och en rättvis omställning i gruvregioner.
Bakgrunden är en tydlig obalans i gruvindustrin. Facklig organisering sker fortfarande till stor del inom nationella gränser, medan gruvbolag, råvaruhandlare, fordonstillverkare, batteriföretag och finanskapital rör sig genom internationella kedjor. Ett beslut om investering, inköp eller nedskärning kan fattas i Europa, Kina eller Nordamerika men få direkta konsekvenser i en gruva i Zambia, Kongo, Sydafrika, Zimbabwe, Namibia, Botswana eller Ghana. AMNet är ett försök att bygga en facklig struktur som motsvarar kapitalets faktiska rörelse.
Frågan om kritiska mineraler gör detta särskilt brännande. Den globala energiomställningen ökar efterfrågan på kobolt, koppar, litium, platinametaller, sällsynta jordartsmetaller och andra mineraler. Afrika levererar en avgörande del av dessa råvaror, men riskerar att låsas fast i rollen som exportör av lågt förädlat material. Värdet skapas och koncentreras längre upp i kedjan, i batterifabriker, fordonskoncerner, elektronikbolag och finansmarknader, medan gruvarbetarna och gruvsamhällena får bära arbetsmiljörisker, föroreningar och osäkra anställningar.
Nätverkets betoning på lokal förädling, levnadslöner, kollektivavtal och arbetarnas deltagande i omställningen går därför till kärnan. En “grön” övergång som bygger på snabbare utvinning, fler underleverantörer och svagare arbetsrätt i Afrika är inte rättvis. Den flyttar bara kostnaderna för Europas, Kinas och USA teknologiska och klimatpolitiska omställning till de arbetare som bryter mineralerna.
AMNet pekar också på problemet med underentreprenörer, bemanningslösningar, migrantarbete och informalisering. Dessa former används för att bryta upp det stabila anställningsförhållandet, försvaga kollektivavtalen och göra arbetarna lättare att ersätta. I gruvindustrin får detta särskilt hårda konsekvenser, eftersom arbetet är farligt och kräver starka skyddsstrukturer. När ansvar splittras mellan huvudentreprenör, underleverantör och bemanningsbolag blir det lättare för kapitalet att undvika ansvar för olyckor, sjukdomar och dödsfall.
Nätverkets planerade arbete med leverantörskedjor är därför strategiskt. Exemplet med Impala Platinums kedja från gruvor i Zimbabwe och Sydafrika till Volkswagenfabriker i Tyskland visar hur facken kan rikta tryck mot hela kedjan, inte bara mot den lokala arbetsköparen. Om europeiska och globala företag använder afrikanska mineraler i sin produktion måste de också hållas ansvariga för de villkor under vilka mineralerna bryts.
AMNet visar att kampen om gruvorna inte bara handlar om löner i enskilda bolag. Den handlar om Afrikas plats i den globala kapitalistiska arbetsdelningen. Antingen fortsätter kontinenten att leverera råvaror medan förädling, teknik och vinster samlas någon annanstans, eller så organiserar arbetare och samhällen sig för att kräva kontroll över värdekedjor, säkra jobb och industriell utveckling. Gruvarbetarfackens nya nätverk är ett steg mot att möta gruvkapitalet på den nivå där det faktiskt verkar.
