UTRIKES FACKLIGT Byggarbetare i Tianjins Binhaiområde uppges ha blockerat infarten till en byggarbetsplats efter långvariga löneskulder, rapporterar Dialectic och YesterdayProtests. Aktionen ska ha ägt rum vid ett projekt i den kinesisk-singaporianska ekostaden, där China Railway No. 4 Engineering Group är entreprenör. Videor som spridits i sociala medier visar arbetare samlade framför grindarna medan tillträdet för fordon och personal stoppas.
Någon offentlig redogörelse från entreprenören eller de lokala myndigheterna hade inte kommit när uppgifterna publicerades. Händelsen bör därför behandlas försiktigt, men den stämmer överens med ett återkommande mönster inom Kinas byggsektor: löner försenas genom långa entreprenadkedjor och arbetarna tvingas använda blockader, ockupationer och offentliga protester för att få betalt för arbete som redan utförts.
När arbetarna blockerar grindarna använder de den makt som deras plats i produktionen ger dem. Byggarbetsplatsen är beroende av att material, maskiner och arbetskraft kan passera genom infarten. Så länge allt fungerar kan arbetsköparen skjuta lönefrågan framför sig. När arbetarna stoppar flödet blir löneskulden omedelbart ett problem för hela projektet.
Det är därför missvisande att beskriva sådana konflikter som enskilda administrativa tvister. Löneskulderna hänger samman med byggsektorns organisation, där beställare, huvudentreprenörer, underentreprenörer och arbetslag är placerade i olika led. Varje företag försöker flytta riskerna nedåt, medan arbetarna längst ned saknar kontroll över betalningsflödena men förväntas fortsätta arbeta.
Lön som hålls inne är inte en tillfällig besparing, utan stöld från arbetarklassen. Arbetarna har redan förbrukat sin tid och arbetskraft och skapat ett materiellt resultat som entreprenören kan fakturera för. När lönen uteblir får arbetsköparen i praktiken kredit från arbetarnas hushåll, som under tiden ändå måste betala mat, boende och andra utgifter.
Aktionen i Tianjin visar samtidigt att arbetarna inte är maktlösa. De saknar självständiga fackliga organisationer som fritt kan förhandla och organisera stridsåtgärder, men finner ändå kollektiva former för att försvara sina intressen. När grindarna stängs blir det synligt att byggproduktionen inte tillhör entreprenören ensam. Den är helt beroende av dem som utför arbetet.
Kampen gäller ett grundläggande krav: full betalning för utfört arbete. Men den visar också en större motsättning i den marknadskommunistiska kinesiska ekonomin. En stat som kan organisera enorma bygg-, järnvägs- och industriprojekt garanterar fortfarande inte alltid att arbetarna får sina löner i tid. Det är ett uttryck för kapitalistiska produktionsförhållanden, där arbetarnas behov underordnas entreprenadernas ekonomiska kalkyler.
