POLITISK KOMMENTAR, VAL 2026 I tidningen Arbetet skriver vänsterpartisten Karina Burman om uranutvinning i Sverige. Det ska provborras i Kalix Kommun, och riksdagen har dessutom redan röstat igenom ett avskaffande av det kommunal vetot mot uranbrytning. Hon ser det som ett direkt och skamligt angrepp på det lokala självstyret.
”Beslutsmakten har flyttats från människor som bor och lever här till stängda rum i Stockholm och styrelserum i USA,” skriver hon, och menar att Norrbotten ska bli till en råvarukoloni.
Burman har rätt i sina protester, och i de krav som hon ställer, bland annat att invånarnas hälsa och naturens skydd ska sättas före utländska prospekteringsbolags vinstintressen.
Ska vi lita på Vänsterpartiet och Socialdemokraterna?
Att tillåta uranprospektering i närheten av Kalixälven hotar både ett strikt skyddat Natura 2000-område med en älv som inte byggts ut och det lokala dricksvattnet – borrning och framtida brytning genererar restprodukter och dammspridningen hotar folkhälsan, rennäringen, grundvattnet, fisket och jordbruket i regionen. Vänsterpartiet kräver också att all uranbrytning ska förbjudas i Sverige.
Och precis som Vänsterpartiet protesterar också Socialdemokraterna mot provborrning och senare brytning och javisst, de är också emot uranbrytning generellt. Det vill säga, deras ledning fick backa för en stark opinion på kongressen 2025.
Det är såklart positivt med motstånd. Men när Burman i Arbetet låter det hela utmynna i ett krav på regeringsbyte den 13 september försvinner en del av trovärdigheten – här gäller det uppenbarligen att få lokalbefolkningen att rösta på Vänsterpartiet.
Det finns frågor att ställa: Socialdemokraterna har ju inte tänkt avskaffa kärnkraften, och alltså måste det någonstans brytas uran även om de får bilda regering. Kanske är det inte så noga med utländska arbetares hälsa och liv? Vänsterpartiet har svängt i kärnkraftsfrågan, och accepterar nu kärnkraften så man får anta att också deras deras omsorg gäller lokalt. Att i det läget prata om kommunalt veto som en viktig fråga är hyckleri: uppenbart är det okej med farliga verksamheter bara de inte sker ”just här”, dvs. för tillfället i Kalix där man vill fiska röster.
Kärnkraft och uranbrytning kräver en planekonomi – vare sig vi ska ha dem eller inte
Kärnkraft eller uranbrytning är verksamheter som ställer stora krav på kunskap och långsiktig planering, på säkerhet och konsekvenshantering. Det är verksamheter som kommunledningar och regeringar inte ska kunna skyffla omkring med ett kommunalt veto eller ett regeringsbeslut som säger ”inte i Sverige” när de inte vill ha dem, eller acceptera när det vankas profitabla investeringar från kapitalismens företag. Det är verksamheter som kräver en planekonomi – både för en långsiktig forskning utan att profitjägarna flåsar forskarna i nacken, och för ett planerat användande efter en noggrann utvärdering av säkerheten, eller för ett planerat och genomtänkt nej.
Uranbrytning är idag ingen ofarlig verksamhet, och det är inte den kärnkraft som Tidöregeringen vill ha uranet till heller – men det blir inte ofarligare av att Kalix kommun slipper eländet just nu. Protesterna borde ha ett övergripande mål: att arbetarklassen och folket ska bestämma över detta i en ekonomi som inte tar hänsyn till profit.
Marina Weilguni
