Tyskland toppar jämförelse av möjliga strejkförluster

UTRIKES FACKLIGT En endagsstrejk där var femte arbetstagare deltar skulle enligt ett förenklat räkneexempel från Euronews motsvara ett produktionsbortfall på omkring 2,5 miljarder euro i Tyskland. Det är det högsta beloppet bland de jämförda länderna. Beräkningen är ingen prognos över faktiska strejkförluster.

Jämförelsen bygger på Eurostats uppgifter om bruttonationalprodukten 2025. Årsproduktionen har delats med 365, varefter en femtedel av dagsproduktionen räknats bort. Samma metod ger omkring 1,6 miljarder euro för Frankrike, 1,2 miljarder för Italien och 930 miljoner för Spanien. För Belgien anges 350 miljoner euro och för Portugal 170 miljoner.

Metoden förutsätter att produktionen minskar proportionellt med antalet strejkande. I verkligheten beror effekten på vilka verksamheter som berörs och hur arbetsplatserna är sammanlänkade. En del produktion kan dessutom tas igen efter konflikten. Euronews hänvisar till franska centralbankens bedömning att pensionsstrejkerna 2023 dämpade BNP-tillväxten med omkring 0,1 procentenheter under första kvartalet, följt av en motsvarande återhämtning under det andra.

Återkommande konflikter kan få ett annat genomslag. Enligt uppgifter från Europeiska fackföreningsinstitutet, återgivna av belgiska medier, registrerades omkring 1,35 miljoner strejkdagar i Belgien 2025. Det motsvarade 313 dagar per tusen anställda och översteg den tidigare högstanivån från 1993.

Beloppen aktualiserar en grundläggande fråga: produktionen är beroende av att arbetarna ställer sin arbetskraft till förfogande. Kapitalägarna äger företagen och tillägnar sig profiten, men kan inte hålla verksamheten igång utan arbetet. Strejken gör detta beroende synligt och omvandlar arbetarnas gemensamma ställning i produktionen till ett påtryckningsmedel. Dess styrka avgörs av organiseringen och kontrollen över viktiga delar av arbetsprocessen.

När strejker beskrivs som en kostnad för ekonomin måste därför också frågan ställas om vems intressen som räknas. Uteblivna företagsintäkter, arbetarnas löneavdrag och befolkningens behov är olika saker. BNP mäter heller inte hur det producerade värdet fördelas mellan klasserna. Arbetarnas kamp för högre löner och bättre villkor kan inte bedömas enbart efter hur mycket produktion som tillfälligt uteblir. Den gäller fördelningen av arbetets resultat och ytterst makten över produktionen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.