Rasande klasskamp i Tunisien om pengar, makt och kontroll över oljan i grannlandet Libyen.
I Kherkenneh, en ö utanfor staden Sfax, jättelika demonstrationer förra veckan, för arbete och för fred i Medelhavet.
Hedi försvann och polisen i Hammamet sa att han fått två månaders fängelse för en okänd förseelse
Vittnen hade sett polisen i Kharouba sätta handbojor på Hedi utanför stormarknaden Carrefour
Här är min berättelse för den som har tid att läsa
Måndagen den 18 april 2016 reste jag med Hedis syster Khadisha till staden Grombalia för att inför tingsrätten höra vad som hänt dom som gripits i förra veckans aktioner för arbete och fred i Tunisien.
Medan vi väntde på att portarna skulle öppnas började folk samlas runt omkring. Ute på gatorna körde stora fordon runt domstolen. Det började dra ihop sig till demonstration och när vi släpptes in i domstolens väntrum välde det in en massa människor i mössor och sjalar i glada färger. Där fanns också många helt vanliga arbetare.
Khadisha begärde ett besökskort till fängelset i Mornag och jag promenerade bort mot en dörr som påstods leda till chefen för tribunalen som jag hade haft glädjen att utbyta ett samtal med redan 2007 innan polisen vid det tillfället försökte locka ner mig en mörk källare för sluten förvaring.
Den här gången travade jag på mycket försiktigt, vilket det också visade sig finnas all anledning till.
-Gå till den svarta dörren, så en ilsken vakt.
Den svarta dörren var en madrasserad dörr med ett stort lås. Jag vände. Sökte upp Khadisha som stod i kö i en lucka.
Men nu började en hel del militärer och batonger också dyka upp. Khadisha fick beskedet att hon inte kunde besöka Hedi och alla kördes ut ur byggnaden.
Vi gick in på en pizzeria på andra sidan gatan för att lugna ner oss. Min granne Saedock ringde på telefonen och sa att vi skulle ta oss till hovrätten i södra Hammamet och överklaga att Khadisha inte fått besöka sin bror i Mornag.
Vi gjorde så. Här var det lite ljusare. Jag passade på att skriva av de pa arabiska textade skyltarna som hängde på väggarna samtidigt som Khadisha utförde vårt ärende.
Så kom två poliser och undrade vad jag skrev, tog blocket ifrån mig och sa att nu skulle jag minsann få förklara mig inför högsta chefen för hovrätten i Hammamet, Yessmin.
Dit blev också Khadisha kallad.
Här var det dock idel solsken. Högsta bossen välkomnade mig till Tunisien och berömde mig för mina ambitioner att lära mig arabiska.
– Är hon hustru till Hedi Bouajila, frågade han Khadisha som nickade tillbaks.
Vi får väl se vad nästa steg i den här processen kan leda till, tänkte jag
Nabeul den 20 april 2016.
Var är Hedi, frågar dom allihop.
Inte vet jag. Men eftersom vi inte fick tillstånd att besöka Hedi i fängelset Mornag är det troligt att han inte finns där. Dessutom hälsar Kamel att Hedi mår bra.
Bra?! Hur skulle han kunna må bra om han satt i fängelse!
och Vem ar Kamel kanske någon frågar.
Det senare ska jag besvara i Göteborg den 14 maj kl 14 i Backa Folkets Hus.
Talare från olika länder tar upp fredsfrågan i Mellanöstern och i hela världen. Varför blir det krig? Vem sponsrar? Vem tjänar och vem förlorar?
Välkomna till en intressant eftermiddag kl. 14.00 – 17.00 i Backa Folkets hus, Göteborg
Arrangör Nätverket för fred och social rättvisa.
Kamratliga hälsningar,
Charlotte
