På tisdagen den 22 mars, sände islamiska statens blinda terror chockvågor genom Bryssel, och bortom det. Terroristernas bomber, en på Bryssels flygplats, och en på Malbeeks tunnelbanestation, nära EU-byggnaderna, orsakade minst 31 dödsoffer och skadade 250, många allvarligt. Bagagehanterare på flygplatsen, tågpersonal, resenärer och pendlare, vanliga människor från alla bakgrunder, individer och familjer med olika nationaliteter, övertygelser och ursprung finns bland offren.
”Barbariska fanatiker har tagit deras liv”, säger Peter Mertens, ordförande för Belgiens arbetarparti, som en första reaktion. ”Det finns inga som helst ursäkter för dessa fega terrorhandlingar, som syftar till att splittra oss. IS-terroristerna vill påtvinga oss sin världsbild av ömsesidigt hat, ökad splittring, militarisering och nya krig. Men de kommer inte lyckas, eftersom solidaritet och uthållighet står i vägen för dem. Som i det rörande fallet med Alphonse Youla, den svarte bagagehanterare som hjälpte sex eller sju personer att undfly mardrömmen vid flygplatsen. Som i de tusental meddelanden på sociala medier med hashtagen #Iwanttohelp, där människor erbjöd sin hjälp att skjutsa människor ur Bryssel, någonstans att övernatta eller att donera blod. På samma dag som attackerna, samlades ett hundratal människor spontant på Bryssels centrala Bourse Place, där den irakiske oudspelaren sjöng en hoppets sång.”
Dirk De Block, ordförande för PTB Bryssel, och Youssef Handichi, PTB-ledamot i Brysselparlamentet samt tidigare buschaufför och fackföreningsaktiv, tweetade omedelbart: ”Vi kommer inte låta dessa fegisar förstöra vad vi byggt upp tillsammans”, vilket återspeglar en allmän hållning bland Brysselborna. I Bryssel och på många andra orter runt om i Belgien, kommer flera solidaritetsvakor, marscher och möten hållas där PTB deltar aktivt.
Idag måste vi också ställa många frågor som kommer behöva besvaras. Sedan Parisdåden i november har Brysselborna behövt leva med tungt beväpnad militär närvaro på sina gator. Nu drar de slutsatsen att detta verkligen inte hjälpt avvärja terrordåden. Myndigheterna har hela tiden lagt skuld på olika stadsdelar som grogrunder för terrorism som behöver en noggrann ”upprensning”, åsidosättande invånarnas demokratiska rättigheter, istället för att genomföra selektiva åtgärder riktade mot specifika terrorister och deras nätverk. Andra problem hamnar nu ännu mer i förgrunden än före brysseldåden. Hur ska rasism och utanförskap, diskriminering och ojämlikhet hanteras med enhet och samtidigt motstånd mot regeringens nedskärningspolitik? Hur ska en rättvis och varande fred i Mellanöstern, och särskilt i Syrien, skapas, genom dialog och förhandlingar med alla lokala och regionala aktörer, istället för militärt genom att spä på med fler bomber och mer förstörelse? Hur ska IS och dess ultrareaktionära ideologi effektivt bekämpas, om inte genom att angripa det finansiella och logistiska stöd de fortsatt åtnjuter av Saudiarabien, gulfstaterna och Turkiet – samtliga allierade med NATO? På mellanlång sikt, är det endast genom att gå till problemets rötter som vi effektivt kan motverka terror och krig, hat och splittring, rasism och utanförskap.
Belgiens Arbetarparti (PTB)
