Det är vanligt att unga flyktingar från Afghanistan endera blir ateister eller kristna som en djupt känd reaktion på det förtryck de utsatts för i sitt hemland… och med djupt känd menas att de verkligen tror på sin nya verklighetsuppfattning som de skaffat sig när de för första gången var fria att välja själva.
Nu får vi i ett pressmeddelande från Uppropet Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! veta att Mostafa Gholami, som idag är 19 år men som kom till Sverige när han var 16, har fått sitt slutliga besked om avvisning trots att han är kristen och det är fara för både tortyr och dödsstraff om han avvisas till Afghanistan. På Migrationsverket tror man nämligen inte att hans kristna tro är genuin. Prästen Bengt Sjöberg har aldrig under 30 år som förkämpe för flyktingar sett ett så dåligt och underligt förhörsprotokoll. Mostafa döptes i en sjö, vilket förbluffade handläggaren över all måtta – månne han aldrig hört om utomhusdop som faktiskt varit vanliga i Sverige sen 1700-talet? Eller om den där killen som kallades för Johannes Döparen och döpte folk i en flod (men det var förstås i det märkliga utlandet och för länge sen). Mostafa ombads sedan redogöra för kristna högtider och eftersom hans svenska inte är perfekt nämnde han ”pentecost”. Migrationsverkets handläggare slet sitt hår i förtvivlan och hade väl aldrig hört talas om Google translate heller, stackars man, så han kunde inte lista ut att det var pingst. Slutsatsen blev att det där allt var en märklig högtid och Mostafa visste ju ingenting. Sedan ägnar sig Mostafa åt ”vardaglig bön” – en konstighet (som visserligen förespråkas av snart sagt alla religioner) där man samtalar med gud i sitt inre, men som handläggaren aldrig hört talas om. Nej, istället skulle Mostafa be Fader vår därinne på kontoret. Han stakade sig och så var det klart. Avfärd till förvaret i Flen, där han nu suttit i två och en halv månad. Han försökte rymma, slogs ner brutalt och är nu isolerad utan besöksrättigheter.
Migrationsverket anställer naturligtvis inte människor som är helt bakom flötet som handläggare. Snarare är det väl så att handläggaren vet vad som förväntas och vill behålla sitt jobb – och då kan det ju passa att spela totaldum. Vi kräver att Sverige ska vara ett samhälle med religionsfrihet där ingen måste rannsaka hjärta och njurar inför en byråkrat som är anställd för att verkställa inhumana avvisningar!!
Marina Weilguni