Vår partiordförande Andreas Sörensen och Aris Patris, medlem i SKP:s partistyrelse, skrev i polemiken med Kommunistiska Partiets ordförande Robert Mathiasson i början av sommaren 2017 så här: ”Staten är ett verktyg för att dämpa klassmotsättningarna. Det innebär inte att den står över klasserna och på ett neutralt sätt försöker förmå de stridande parterna att sluta fred, utan griper in i klasskampen på ett aktivt sätt, på förtryckarnas sida.”
Dessa kloka ord gäller i högsta grad i konflikten mellan Hamnfyran och APMT i Göteborg. Regeringen och staten har genom Ylva Johansson föreslagit på fullaste allvar om att strejkrätten skall inskränkas.
Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt kommenterade detta i Lördagsintervjun i Sveriges Radio P1 den 27 januari: ”Regeringen har inte bara gått in för, så att säga, att man kan röra konflikträtten utan även aktivt försvårat den lösning som krävs i Göteborgs hamn.”
Han har rätt. Jag tror att Sjöstedt har läst det som Andreas och Aris nämner. En borgerlig stat är ett verktyg för att dämpa klassmotsättningarna och griper in i klasskampen på ett aktivt sätt på förtryckarnas sida.
Men Sjöstedt tror fortfarande att delar av kapitalet har arbetarklassens bästa som sitt främsta mål. Han delar in kapitalet i två delar – de som gör snabba klipp och de som är långsiktiga och seriösa. Särskilt när det gäller skola, vård och omsorg.
Han vill även ge subventioner till byggjättar för att underlätta deras byggande av bostäder som arbetarna har råd att bo i. Här ser vi ett exempel på att Sjöstedt har blivit en nyttig idiot för kapitalet. Givetvis tackar kapitalet för alla statens gåvor. Men kommer arbetarna i slutändan att få en dräglig och billig bostad?
Nej. Återigen kommer vänsterns reformer att bli en del av kapitalets vinst. Och de bostäder som skulle gå till arbetarna säljs mest sannolikt ut till den som betalar mest. Jag vet inte om Sjöstedt är alltför blåögd för att inse sanningen om kapitalet. Eller så står han på kapitalets sida.
Jimmy Doran, Irlands Kommunistiska Parti, har några väl genomtänkta funderingar om de etablerade partierna, inklusive vänsterpartiets systerparti Sinn Féin och Green Party, på Irland: ”De pratar möjligtvis om förändringar, önskar förändringar, drömmer om förändringar, till och med röstar för förändringar. Men de vill i grund och botten att systemet ska förbli detsamma – emellertid lite rättvisare.” Sedan säger han: ”Men där finns inget sådant som en snällare, rättvisare kapitalism, eftersom kapitalismen bygger på girighet och profit.”
Dessa ord kunde mycket väl passa in på Vänsterpartiet.
Kerstin Stigsson