Den femte juni tillkännagav de tre fackliga huvudorganisationerna att de i samarbete med arbetsköparnas intresseorganisationer kommit fram till en uppgörelse om hur man ytterligare ska begränsa strejkrätten.
Arbetarnas strejkrätt är redan kringskuren genom bland annat varselplikt och fredsplikt under avtalsperioder och ska nu kringskäras ytterligare genom att stridsåtgärder som inte syftar till kollektivavtal förbjuds. Även om sympatiåtgärder, politiska stridsåtgärder och indrivningsblockader uttryckligen är undantagna, är risken stor att stridsåtgärder för olovligt avskedade medlemmar eller förhandlingsvägran förbjuds.
Så fort resultatet av förhandlingarna gjordes känt gav den socialdemokratiska arbetsmarknadsministern Ylva Johansson förslaget sitt stöd. Partiets angrepp mot de svenska arbetarna måste göra även de mest reaktionära delarna av den svenska borgerligheten imponerade. Konsekvenserna stannar dock inte där.
I och med denna överenskommelse mellan reformisterna och kapitalisterna har man öppnat upp för ett totalt åsidosättande av de svenska fackföreningarna, precis det som strejkrättsutredningen, som lanserades av Socialdemokraterna i våras med uppgift att utreda hur man kunde begränsa strejkrätten, var tänkt att göra. Praxis har tidigare varit att stridsåtgärder inte får vidtas i syfte att tränga undan eller åsidosätta redan befintliga kollektivavtal – det är det första avtalet på arbetsplatsen som reglerar de anställdas villkor. Detta vill man nu höja upp till lag genom ändringar i Medbestämmandelagen, som i dagsläget bland annat reglerar fredsplikten och medling.
Genomförs dessa ändringar ger man kapitalisterna möjlighet att teckna egna kollektivavtal med egna, gula fackföreningar. Dessa avtal reglerar de anställdas villkor och kommer inte inom den borgerliga lagens ramar kunna bestridas. Det lämnar arbetarnas fackföreningar med två alternativ: att bjuda under de gula fackföreningarna eller att i strid mot lagen bekämpa dem.
De ändringar man nu kommit överens om och som Socialdemokraterna hastigast möjligt vill genomföra krattar manégen för en generaloffensiv mot arbetarna i vårt land.
Sveriges Kommunistiska Parti fördömer varje angrepp på arbetarnas rätt att vidta stridsåtgärder och vi förkastar kategoriskt den borgerliga lagens rätt att begränsa arbetarklassens kamp.
I längden kommer dock inte kapitalisterna och deras politiker eller gula arbetarledare att kunna hålla tillbaka arbetarnas kamp. Väl mål- och klassmedvetna kommer arbetarklassen att sätta den borgerliga lagen åt sidan och visa att lagen inte är någonting annat än arbetarnas rätt.
När motsättningarna mellan världens imperialistiska centra ökar, när konkurrensen ökar, växer behovet av att pressa tillbaka det egna landets arbetarklass och att på deras ryggar öka möjligheterna till konkurrens med de andra imperialisterna runt om i världen. På samma sätt som de svenska socialdemokraterna angriper de svenska arbetarna, angriper kapitalisternas politiker arbetarna även i andra länder. Även de måste kunna konkurrera.
Angreppen sker inte av en slump. Det är det kapitalistiska systemets mekanik som tvingar det till angrepp. Utan en uppgörelse med det kapitalistiska systemet, med dess stat, dess politiker och dess arbetarledare kan ingen strejkrätt någonsin garanteras.
Sveriges Kommunistiska Parti har inga intressen skilda från arbetarnas. Det är bara i kampen mot kapitalismen och för socialismen som verkliga framsteg och verklig säkerhet för det arbetande folket i Sverige och i världen kan vinnas.
Vi uppmanar därför det arbetande folket runt om i Sverige:
- Agera mot kapitalisternas angrepp!
- Bekämpa de gula arbetarledarna; ta makten över era fackföreningar!
- Bekämpa varje inskränkning av strejkrätten – såväl de föreslagna som existerande!
- Gör försvarskampen mot kapitalisternas angrepp till en offensiv kamp för socialismen!
