Sedan 2002, då det nuvarande regeringspartiet AKP kom till makten i Turkiet, har 1693 gruvarbetare förlorat sina liv. Det är ungefär två gruvarbetare i veckan. Den värsta dagen var den 13 mars 2014, då 301 gruvarbetare dog i ett ras i gruvan Soma i västra Turkiet.
Katastrofen i Soma, där flera hundra arbetare blev instängda, måste klassas som ett av de värsta morden på arbetare i Turkiets historia. Genom täta kontakter med Erdogan och AKP-regeringen kunde Soma Mining profitera på att undvika säkerheten och inte bry sig om arbetsmiljön.
När den katastrofala händelsen – som ju kan ses som en ren massaker på arbetare – var ett faktum, konstaterade Erdogan helt enkelt att ”olyckor som dessa är vanliga i branschen” och att ”döden är yrkets öde” och visade upp ett totalt förakt för arbetarna, som protesterade när han och hans regering besökte gruvan. I samband med det fotograferades en av Erdogans rådgivare när han sparkade på en fängslad demonstrant. Den fängslade gruvarbetaren dömdes därefter till böter och tio månaders fängelse.
Arbetarnas säkerhet och arbetsmiljö kan aldrig garanteras under kapitalismen, eftersom det innebär att företaget måste lägga pengar som annars skulle blivit profit på arbetarnas välmående. I en situation som karaktäriseras av allt hårdare konkurrens mellan kapitalisterna blir det allt svårare för arbetarna att tillkämpa sig en säker arbetsplats.
