I ett pressmeddelande som Riksbanken publicerade den 13 mars tillkännagavs att man kommer ställa 500 räntefria miljarder kronor till förfogande för landets företag som ett sätt att hindra dem från konkurs.
Lånen som Riksbanken ställer till företagens förfogande ska distribueras via bankerna. Dessa summor är inte bara astronomiska, utan syftar till att hålla företagen flytande genom pandemin, för att kompensera för både vikande produktion och efterfrågan. På intet sätt garanteras de anställda någonting och inga krav ställs på att de anställda ska få behålla sina arbeten eller att de inte tvingas acceptera sänkningar av lön. I kombination med andra åtgärder som regeringen vidtagit, såsom utökat korttidsarbete, väntar snarare motsatsen: företagen kommer få ta del av både räntefria miljarder och ökade möjligheter att lyfta över all osäkerhet på arbetarklassen.
Läs mer: Utökat korttidsarbete i kölvattnet efter coronaviruset (Riktpunkt) »
De 500 miljarder som Riksbanken plötsligt kunde ställa till förfogande är svåra att greppa, eftersom de är så astronomiska. Därför gör vi några snabba jämförelser. Den totala kostnaden för all pedagogisk verksamhet under ett helt år ligger på lite under 300 miljarder kronor och den totala kostnaden för sjukvården i hela landet under ett helt år ligger på runt 275 miljarder kronor. Det man nu ställer till förfogande för företagen skulle alltså nästan kunna bekosta all undervisning och sjukvård i Sverige under ett år. Om man också tänker på att kostnaderna för sjukvården och skolan kommer från annat håll måste man fråga sig: var fanns dessa 500 miljarder när sjuksköterskorna krävde ingångslöner på 25 000 kronor i månaden? Var fanns dessa 500 miljarder när lärarfacken larmade om att skolans lokaler faller sönder? Var fanns dessa 500 miljarder när det konstaterades att åtta av tio kommuner går med underskott och att välfärden därför blir lidande? Uppenbarligen fanns de redo, men inte till nytta för folket, utan företagen.
Läs mer: Lägg bördan för corona på kapitalismen! (Riktpunkt) »
