Den 14 maj 1931 fattade arbetarna i Ådalen beslut om en allmän och omedelbar arbetsnedläggelse i hela området. Anledningen var att strejkbrytare tagits in vid de två fabriker i Ådalen, där arbetarna redan var ute i sympatistrejk med arbetarna vid Marmaverken i Hälsingland.
Oroligheter hade i området blossat upp på så fort strejkbrytarna anlände och polisen hade inte tillräcklig kraft att hindra arbetarnas vrede från att drabba strejkbrytarna. Därför kallades även militären in. Syftet var att skydda strejkbrytarna. Profiten skulle flöda.
På grund av detta samlades arbetarna i Ådalen till ett massmöte i Frånö Folkets hus, där beslut fattades om en omedelbar arbetsnedläggelse i hela Ådalen, i solidaritet med de redan strejkande arbetarna. Från Folket Hus organiserades ett demonstrationståg, vars mål var Lunde, där strejkbrytarna var inkvarterade.
Väl framme i Lunde möttes de dock av militären som mördade fem arbetare genom att öppna eld mot demonstrationståget. De fem mördade, alla arbetare och alla kommunister, blev martyrer i 30-talets allt skarpare klasskamp som också kännetecknades av det kommunistiska partiets kompromisslösa och revolutionära politik. I ledningen för strejk efter strejk stod kommunisterna, som på allvar sökte utmana reformismen om inflytandet över arbetarklassen.
När skotten ekat och arbetarna dött gjorde sig den politiska verkligheten påmind. Nils Mesterton, som hade beordrat eldgivningen, dömdes till åtta dagars arrest av krigsrätten men friades senare. Kapitalet tar hand om sina egna.
Mot kommunisterna slog man emellertid till hårt. Den ledande kommunisten Axel Nordström, dömdes till två och ett halvt års straffarbete för bland annat ledarskap vid upplopp. I andra delar av landet fängslades kommunister som skrivit otillåtet om händelserna och när kommunisterna ordnade en manifestation i Stockholm den 19 maj arresterades flera ledande personer, varav de flesta dömdes till straffarbete.
I ett försök att slå mot kommunisterna gjorde ledande socialdemokrater gällande att man hade sig själv att skylla: kommunisterna hade provocerat! De hade sig själva att skylla och var lika skyldiga som kapitalisterna.
Dessa första avståndstaganden står i stark motsättning till senare försök från socialdemokratin att göra händelsen till sin. Även om historien måste kommunisterna kämpa mot socialdemokratin.
Skotten i Ådalen visar oss det kapitalistiska samhällets verkliga ansikte: den brutala jakten på profit, den repression som riktas mot det arbetande folket när det rör på sig och den roll reformismen spelar.
Nu, 90 år efter att skotten tystnade, knyter vi våra nävar till minne av de stupade kamraterna i Ådalen och vi minns med stolthet de kämpande arbetarna.
Länge leve arbetarna i Ådalen!
Antaget på Sveriges Kommunistiska Partis 38:e kongress
14 maj, 2021