Covid-19: Tillbaka på ruta ett två år efter pandemins utbrott

INRIKES Sjukhusvistelser och dödsfall ökar igen, sjukhusen är pressade och restriktiva åtgärder kommer tillbaka, medan den nya Omikron-varianten av viruset kommer att förvärra situationen. Vi är tillbaka på ruta ett två år efter pandemins utbrott.

Andreas Fischer, läkare på Södersjukhuset och sjukhusläkarnas ordförande i Stockholm varnar: det är en väldigt ansträngd situation med över 80 patienter på IVA och över 500 inlagda med covid-19. Inte bara patienttrycket har ökat, även en stor del av sjukvårdspersonalen har insjuknat till följd av att de inte har fått vaccin, förklarar han.

‒ Jag har kollegor nu som är smittade och inte kan vara på jobbet, säger han. Hade vi fått vaccin i tid hade sjukdomen hos personalen kunnat minska, det gäller både influensa och covid-19 vaccination. Jag tycker det är en senfärdighet och väldigt långsamt agerat från regionens sida.

På barnintensiven på Drottning Silvias barnsjukhus är läget så ansträngt att svårt sjuka barn tvingas flytta till andra vårdavdelningar. Emelie Stotzer,  läkare och skyddsombud för Läkarförbundet, säger till SVT Väst att man måste välja vilka patienter som ska få intensivvård.

Två år efter pandemins utbrott, och även om alla vetenskapliga verktyg för att hantera den finns på plats, sker alltså ett nytt utbrott av insjuknanden, sjukhusvistelser och dödsfall, även i europeiska länder och i USA.

Nya restriktioner

Som om inte en dag hade gått återinförs restriktiva åtgärder, distansarbete och skolstängningar i Sverige och i många EU-länder, t.ex i Danmark och Nederländerna. Nya restriktioner planeras i Frankrike, i Italien osv. De offentliga hälso- och sjukvårdssystemen går återigen på knäna, som i Tyskland, med sina tiotusentals IVA-sängar, där ingen personal finns för att driva dem, eller i Nederländerna, där operationer och behandlingar på sjukhus ställs in. Storbritannien, med omkring 147 000 dödsfall i pandemin, har stått inför en ”storm” av fall de senaste dagarna. Liknade snabb spridning rapporteras från USA och Kanada.

Omikron-varianten kommer att orsaka ytterligare sjukhusvistelser och dödsfall, utöver de som redan förväntas enligt tidigare prognoser som endast tar hänsyn till Delta-varianten, förutspådde Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) förra veckan.

Uppgifterna är för närvarande mycket begränsade, men även om sjukdomens svårighetsgrad med denna variant är lika med eller lägre än för Deltavarianten kommer den ökade spridningen och efterföljande ökningen av sjukdomsfall snabbt att leda till en ökning av inläggningar på sjukhus och dödsfall, säger ECDC i sin rapport. ECDC uppskattar att Omikron i början av 2022 sannolikt kommer att dominera i Europa.

Dessutom finns det fortfarande inte tillräckligt med data om effektiviteten hos de vacciner som godkänts i EU i förhållande till omikron, men påfyllningsdoserna förväntas öka skyddet.

– Även om det är mindre allvarligt än Delta, förväntas sjukhusvistelser öka till följd av ökad smittning. Fler sjukhusvistelser hotar att belasta hälso- och sjukvårdssystemen och leda till fler dödsfall, konstaterar Världshälsoorganisationen, WHO, än en gång.

Varför är åtgärderna så senfärdiga?

Dödsfallen har ökat trots att behandlingsmetoderna har förbättrats och även om det, teoretiskt sett, borde finnas bättre förutsättningar för patientvård, för förebyggande åtgärder, så att man kan minska spridningen.

Denna situation, särskilt i de utvecklade kapitalistiska länderna, bekräftar att det behövs betydande åtgärder som massiva anställningar och fler IVA-enheter, för att stärka de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen, åtgärder för att minska spridningen på arbetsplatser och skolor, kollektivtrafik osv. Det behövs dessutom anpassade vaccinationsprogram, nya mediciner, personlig information, medicinsk övervakning.

Alla dessa åtgärder som är nödvändiga för att skydda människoliv diskuteras inte ens av någon regering, trots vetenskapens framsteg, eftersom det är en kostnad för den kapitalistiska ekonomin.

Det arbetande folket måste dra sina slutsatser om den kapitalistiska statens bristfälliga agerande, en stat som å ena sidan framstår som senfärdig och långsam när det gäller folkets väl, men som å andra sidan är snabb och effektiv när det handlar om att dela ut bonusar och bidrag till storkapitalet.

Panos Alepliotis

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.