UTRIKES I den ukrainska militären kämpar sedan länge öppet nazistiska och fascistiska förband, som framför allt har satts in i kriget i östra Ukraina. I en artikel från den tyska tidningen Unsere Zeit går Renate Koppe från det tyska kommunistpartiet igenom deras historia. Riktpunkt har översatt artikeln i sin helhet.
Inför och under den nationalistiska statskuppen i Ukraina 2014 formerade sig högerextrema väpnade förband ur kamptrupperna från Maidan, understödda av ukrainska oligarker och myndigheter. De besatte statliga inrättningar och bekämpade både oliktänkande och polisen.
Särskilt kända är regementena ”Azov” och ”Aidar”, såväl som ”Högra sektorn”. Det finns dock många fler än dessa, exempelvis ”Sjachtjorsk”, Dnjepr” och ”Donbass”. Från och med april 2014 sattes de alla in i kriget mot Donbass och med få undantag har de integrerats som självständiga förband i den ukrainska militären och nationalgardet. Än idag kämpar de där och agerar bland annat spärrtrupper, för att förhindra att reguljära trupper lämnar kampen.
Ideologiskt så ser de sig själva som efterföljare till ukrainska fascister och Wehrmachts-kollaboratörer som Stepan Bandera. Inte heller från den tyska regeringen eller den västliga pressen förnekas existensen av dessa bataljoner och deras ideologi. Om detta finns det talrika rapporter i medierna. Efter en liten fråga från Die Linkes fraktion i det tyska parlamentet i februari 2021 bekräftade den tyska regeringen också att Azov samarbetade med de fascistiska partierna ”Der III. Weg” och NPD.* Detta hindrar emellertid inte den tyska regeringen och NATO att betrakta Ukraina som en demokratisk stat.
Azovregementet
Asovregementet grundades i Mariupol, en stad tillhörande Donetsk men som sedan 2014 ockuperats av Ukraina, i maj 2014 av frivilliga från polisbataljonen. Detta skedde i samarbete med den dåvarande ukrainska inrikesministern Arsen Avakov ”på civil grund”. Sedan november 2014 är Asov en del av nationalgardet.
Medlemmarna i regementet företräder en högerextrem, nationalistisk och nazistisk ideologi. Till grundarna och ledningen hör öppna nynazister som Oleg Ljasko och Andrej Biletski från den ”Socialnationalistiska Församlingen” som senare gick upp i Högra Sektorn.
Azov finansierade från början av oligarken Igor Kolomojskyj men väldigt snart kom pengarna istället genom det ukrainska inrikesministeriet. I dess led finns också utländska frivilliga från bland annat Sverige, Italien, Ryssland, Frankrike, Vitryssland och Kanada.
Regementet var i maj 2014 en del av ”Stormen mot Mariupol” och deltar sedan dess i kriget mot Donbass inom ramen för nationalgardet. Som hos flera andra nationalistiska bataljoner har man gjort sig skyldig till flera brott mot civila i de av Ukraina ockuperade områdena i Donbass, bland annat plundringar.
Med stöd från ukrainska myndigheter organiserade Azov ett utbildningsläger för barn och ungdomar, där dessa inte bara utsattes för nationalistisk och fascistisk ideologi, utan där de också lärde sig att hantera vapen.
Högra Sektorn
I förberedelserna inför Maidan grundades 2013 Högra Sektorn och organisationen var även aktiv i Maidan. Organisationens första ordförande var Dmytro Jarosj som senare också var aktiv i andra högerextrema organisationer. Högra Sektorn består av en politisk och en militär organisation (den ukrainska frivilligkåren). Den senare grundades i 2014 och har sedan dess deltagit i kriget mot Donbass. Till skillnad från de flesta andra nationalistiska och fascistiska militärenheterna är Högra Sektorn inte en del av de väpnade styrkorna, även om organisationen var underställd ledningen för den ukrainska militärens ”antiterroroperationer”. De drogs visserligen officiellt tillbaka från fronten i början av 2015 men flera enheter stannade kvar och finns fortfarande kvar vid fronten idag. Till viss del återfinns också organisationens personal i andra enheter, såsom den ukrainska säkerhetstjänstens specialenhet ”Alpha”, trots att de är motståndare till regeringen, som består av ”liberaler”.
Aidarbataljonen
I maj 2014 grundades Aidarbataljonen av kämpar från ”Maidans självförsvarsenheter”. Finansieringen kom till en början bland annat genom oligarken Igor Kolomojskyj. Bataljonen deltog i ”antiterroroperationen” mot Donbass och integrerades i de ukrainska militära enheterna.** Enligt uppgifter från OSCE och FN var Aidarbataljonen delaktiga i flera brott, såsom bordföranden, mord och våldtäkter, riktade mot civilbefolkningen.
Vid befrielsen av byn Polovinkino i regionen Starobelsk i Luhansk upptäcktes ett av Aidarbataljonens inofficiella fängelser, i vilket såväl civila som anhöriga till folkmilisen hållits fast och misshandlats, enligt myndigheterna i Luhansk.
Renate Koppe
*”Der III. Weg” betyder den tredje vägen. Organisationen har täta band med Nordiska Motståndsrörelsen.
** Bataljonen upplöstes 2015 och integrerades därefter i de reguljära styrkorna och efter några vändor existerar den nu som den 24:e motoriserade infanteribataljonen inom den 53:e mekaniserade brigaden, som är stationerad i östra Ukraina.