PARTIET Under årets 1:a maj hölls många tal på SKP:s möten – både ute på stan på olika platser i landet och digitalt. I talen låg stort fokus på imperialismen och kriget i Ukraina, och våra medlemmar och sympatisörer fick svara på många frågor om kommunisternas analys och ställningstagande. Ett annat tema var läget i den kommunistiska världsrörelsen, och även reformismens stöd till kapitalismen togs upp, samt nödvändigheten av att bygga en revolutionär arbetarrörelse.
Här återger vi några axplock ur talen, och börjar med partiordföranden Andreas Sörensen, som talade både på det fysiska mötet i stadsdelen Gottsunda i Uppsala och på SKP:s digitala event på kvällen.
Ryssland och Ukraina är kapitalistiska stater
Andreas började med att klargöra att kapitalismen återvände till Ryssland och Ukraina efter kontrarevolutionen i Sovjetunionen och sade att de båda länderna då började fungera som kapitalistiska länder vanligtvis gör: ”Det betyder att när ett fåtal väl lagt händerna på rikedomen inom landet behövde de växa, precis som varje annan kapitalist och varje annat företag i hela världen. Tillväxten behövde fortsätta, precis som här och i alla andra kapitalistiska länder över hela världen. [] Tillväxten är ett tvång och när alla har vuxit klart finns det bara ett alternativ: ta av varandra.” Han fortsatte: ”När NATO, USA och EU expanderar österut och installerade sin egen regering i Ukraina 2014, så gjorde de det av precis samma anledningar som driver Ryssland att invadera Ukraina. Man säkrar transportrutter och avsättningsmarknader för sina egna storföretag. Man säkrar råvarukällor och man hindrar sina konkurrenter från att göra samma sak.
Andreas Sörensen tydliggjorde att SKP fördömer invasionen av Ukraina och att vi inte tar ställning i ett krig mellan rövare och banditer. ”De vanliga människorna i Ukraina har inget intresse av varken sin egen regering eller den ryska regeringen. Båda är regeringar för den härskande klassen. Båda är regeringar för utsugning, våld och förtryck. Båda är kapitalistiska regeringar”, sade han.
Minneshögtiden för de Spanienfrivilliga – fokus på imperialismen och NATO
Vid den årliga minneshögtiden för de Spanienfrivilliga vid monumentet La Mano i Stockholm talade Kjell Bygdén för SKP. Han jämförde hur kapitalistiska länder förhöll sig till fascisterna i Spanien med hur de idag förhåller sig till Ukraina: ”Till regeringssidans folkfront i inbördeskrigets Spanien sändes inga vapen eller förnödenheter från kapitalistiska länder som Sverige. Däremot registrerades svenska frivilliga hemvändande kommunister. De övervakades av SÄPO eller sändes till svenska arbetsläger för att överräckas till Hitlertyskland om väl Sovjetunionen hade besegrats”.
Som kontrast betonade Kjell att den svenska parlamentarismen idag är mycket aktiv i sin hållning till fascismen, och att man går ett steg längre i och med vapenleveranserna till Ukraina: ”Sverige har skrivit under NATO:s Värdlandsavtal och deltagit i alla NATO:s krig både militärt och propagandistiskt. Det alliansfria Sverige övar krig med NATO, till och med på svensk mark. [] Svenska vapen-leveranser landar i händerna på desamma ukrainska högerextrema, ultranationalistiska och öppet nazistiska Azovbataljoner, som efter att ha försetts med vapen av den ukrainska regeringen 2014 deltagit i slakten av 15 000 rysktalande i Donbass. Är stödet till de ukrainska nazisterna ett stöd till det ukrainska folket? Kommer SÄPO att övervaka och internera hemvändande svenska krigsdeltagare?”
Han fokuserade också på den ukrainska statens förtryckande karaktär: ”Ukrainas kommunistiska parti är förbjudet sedan den USA/EU/NATO- finansierade statskuppen 2014. Trots ett 14 % väljarunderstöd och över 6 miljoner röster, har det kommunistiska partiet konsekvent vägrats delta i parlamentsval. Den 20 mars meddelade Ukrainas president Zelenskyj att ytterligare elva, socialistiska och socialdemokratiska oppositionspartier förbjudits.”
Kjell avslutade med en uppmaning att inte låta imperialismen segra och att säga nej till svenskt medlemskap i NATO.
Den internationella solidariteten
Partiets internationella sekreterare Karl Gunnarsson talade på SKP:s digitala 1 maj-event om den internationella solidariteten. ”Vår solidaritet går ut till arbetarna och alla de utsugna samhällsskikten, till imperialismens alla offer. Vår solidaritet erkänner inga nationella gränser, den begränsas inte efter hudfärg, etnicitet eller nationell tillhörighet. Det är hela arbetarklassens historiska uppdrag att slå kapitalismens maktapparat i spillror, erövra makten och bilda ett nytt samhälle, det socialistiska samhället”, sade han.
Han menade att kriget i Ukraina har lyft till ytan motsättningar som har funnits inom den kommunistiska rörelsen sedan länge och började med ett av de ryska kommunistpartierna: ”Ryska Federationens Kommunistiska Parti , med nästan 19% av rösterna i förra årets val till parlamentet, agerar alibi åt borgerligheten när de håller upp Putins förklaringar till invasionen av Ukraina som berättigade.” Sedan talade han om Ryska Kommunistiska Arbetarpartiet som förklarade krigets karaktär bra i ett första uttalande när Ryssland invaderade Ukraina. Sedan splittrades dock partiet över Ukraina-frågan och styrs nu av nationalchauvinister. I stället för att fördöma kriget, som man har gjort tidigare, stödjer man nu kriget på grund av en påstådd anti-fascistisk karaktär, berättade Karl. Han drog paralleller till de socialdemokratiska nationalchauvinisterna i det Första världskriget, det första världsomfattande imperialistiska omfördelningskriget där man tog parti för sina respektive länders monopolkapital.
Ett annat problem i den internationella kommunistiska rörelsen är synen på imperialismen, där vissa partier inte ser imperialismen som ett världsomspännande system. Men om man ”[] börjar mäta olika länders nivå av imperialism, eller till och med se vissa länder inom systemet som endast kapitalistiska och inte imperialistiska, öppnas vägen för att se det ena imperialistiska blocket som mindre ont än det andra blocket. Här blir det inte nödvändigtvis ett ställningstagande för sitt eget lands monopolkapital, utan för ett svagare imperialistiskt block, som man ser som mindre ont, eller till och med anti-imperialistiskt i sin handling”, menade Karl.
Han betonade att kommunisterna måste vara klarsynta. ”De svagare imperialistiska makterna, som till exempel Ryssland eller Kina, är precis det: imperialistiska makter, och de kämpar för att stärka sin position inom imperialismen på de andra imperialistiska blockens bekostnad.”
Han underströk emellertid att det finns partier som håller fast vid en revolutionär linje och som kritiskt analyserar den kommunistiska rörelsens och sin egen historia för att undvika att hamna i opportunismens träsk, och avslutade med att säga ”Kommunisterna kan inte både välja sida i den imperialistiska kampen och ta parti för de arbetande folken och de andra utsugna skikten. Det är på folkets sida kommunisterna måste ställa sig, för folket och mot kapitalet.”
Socialdemokratin och Vänsterpartiet är inga alternativ
SKP:s partisekreterare Håkan Jönsson talade i Malmö och lade tyngdpunkten på hur socialdemokratin låtsas kämpa för arbetarklassen: ”Dom har pratat om rättvisa, välfärd och solidaritet. Frågan vi ska ställa oss är – skäms de inte? Det är nu bara några månader kvar tills dom i riksdagen lägger fram sitt förslag om en försämrad anställningstrygghet, en kraftig försämring av LAS. Och detta bara några år efter att dom la fram sitt förslag om begränsningar av strejkrätten som sedan riksdagen antog. Skäms de inte över att på 1 maj låtsas demonstrera för arbetarna och folket?”
Han menade att regeringens angrepp på arbetsrätten är till för att att anpassa arbetsmarknaden till företagen och den svenska konkurrenskraften och sade: ” Socialdemokraterna är ett parti för kapitalismen – den regering vi har nu är kapitalets drömregering. De kan genomföra de här attackerna utan att vara rädd för arbetarrörelsen, eftersom Socialdemokraterna dominerar den!” Håkan skrädde inte heller orden när det gäller Vänsterpartiet: ” Med sin radikala retorik och sina vackra ord lockar de till sig de som är kritiska till Socialdemokraterna och som tröttnat på Miljöpartiets ständiga svek. När de samlat ihop kritikerna skickar de tillbaka deras kritik till ett stöd för Socialdemokraterna. Vänsterpartiet är kapitalisternas vänsterfalang. Deras viktigaste funktion är att hindra människor från att bli revolutionära och börja ifrågasätta hela systemet. ”
Han avslutade med att säga att socialismens tid är nu: ”Lösningen är i slutändan avvisandet av hela det kapitalistiska systemet, som tvingar fram angrepp efter angrepp; som tvingar fram kris efter kris. Alla konsekvenser av kapitalismen läggs på arbetarnas och folkens axlar. Därför är det också hög tid att göra upp med systemet, att kasta det över ända. Det är hög tid för ett nytt system – det är hög tid för socialismen!”
Sverige ska vara neutralt men säljer vapen till fascistiska länder där inte bara Ukraina ingår utan även Saudiarabien.