Imperialismen och krigets omänsklighet

UTRIKES UKRAINA Idag kan vi läsa att Ryssland har sprängt den bro som förbinder de veteproducerande delarna av Ukraina med flodhamnarna i Donau. Det betyder totalstopp i veteexporten eftersom hamnarna i Svarta havet redan är blockerade och maten sitter fast i containrar där.

I Etiopien, Sydsudan och Somalia har de senaste åren inneburit en extrem torka i klimatkrisens spår.  Det betyder att de kritiskt hungriga människorna idag uppgår till ofattbara 276 miljoner. FN:s livsmedelsprogram WFP delar ut nödhjälp till dessa människor – och denna nödhjälp består till hälften av vete från Ukraina. Som nu alltså inte kan användas. Priserna stiger också som en följd av kriget, vilket förvärrar läget för dessa utsatta människor. Två miljoner barn riskerar att svälta ihjäl bara på Afrikas horn.  Vete från Indien skulle ha kunnat ersätta bortfallet, men även Indien står inför en klimatorsakad värmekatastrof som leder till minskad produktion.

Det spekuleras i Rysslands syften som kan handla om att krossa Ukrainas ekonomi och skapa ett behov för den egna produktionen.

Lär av historien

Och någonstans ringer det en klocka – vete som inte kommer fram har lett till fasansfulla svältkatastrofer även i ett annat imperialistiskt krig. Under andra världskriget avledde Churchill en riklig veteskörd från Bengalen till Storbritannien, vilket ledde till massiv matbrist i de områden som utgör dagens Västbengalen, Odisha, Bihar och Bangladesh. Omkring fyra miljoner människor dog på ett år. Churchill hävdade att det saknades transportkapacitet, men lät fartyg fulla med spannmål på väg från Australien segla förbi svältens Indien.

Det är naturligtvis inte en exakt parallell, det är bara två ohyggliga exempel på hur imperialismen drabbar människor. Människor som skjuts ner när de försöker skaffa mat till familjer som gömmer sig i källare i det ockuperade Mariupol är kanske en närmare parallell till mängden av irakiska civila som torterades och dödades av USA, som försökte mörka detta, precis som Ryssalnd mörkar civila dödsoffer.

Så vad vill jag ha sagt? Inte att Storbritanniens och USAs krigföring på något dunkelt tänkt sätt ”tar ut” vad som händer nu i Ukraina, och inte att USA eller Storbritannien var värre odjur, så att det Ryssland gör nu är, tja, om inte okej så i alla fall acceptabelt. Detta måste tyvärr sägas, eftersom jag regelbundet konfronteras med dessa anklagelser när jag tar upp det här. Jag har ärligt talat inte en aning om vilka imperialister som begått de värsta brotten i historia och nutid. Äcklet och vreden jag känner får de dela på.

Vi fördömer den blodiga, vedervärdiga imperialismen

Vad jag vill ha sagt är att det inte går att tänka sig en imperialism som inte begår ohyggligheter i kampen för råvaror, arbetskraft, transportrutter och pengar. Att förfasa sig över vad Ryssland gör idag och tro att det finns en bättre sida i den här maktkampen är fruktansvärt naivt och kriminellt dumt. Att inte se den desperata maktstriden om Ukrainas resurser är att svälja NATO- och EU-propagandan med hull och hår.

Javisst kan vi fördöma Rysslands invasion av Ukraina, och det gör Sveriges Kommunistiska Parti utan tvekan. Men vi stannar inte där. Vi fördömer det samhällssystem, den blodiga, vedervärdiga imperialism som tvingat fram detta krig och andra krig före det, och som kommer att tvinga fram nya krig imorgon om vi inte byter ut det.

Världens folk har rätt till en annan verklighet – från Ukraina till Indien, i Ryssland, USA, Sverige och Irak.

Marina Weilguni

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.