KLIMAT Avfallet fortsätter öka i Sverige, rapporterar Supermiljöbloggen . Det är förstås rakt motsatt den nationella målsättningen.
Enligt Naturvårdsverket kasserades 35,7 miljoner ton avfall i Sverige år 2020. Det är en liten ökning på 0,5 ton jämfört med 2018, men eftersom redan den nivån var alltför hög är det naturligtvis mycket problematiskt.
Mest avfall kom från byggbranschen, 14,2 miljoner ton. Hushållsavfallet genererade 4,6 miljoner ton, vilket motsvarar 466 kilo avfall per person. Det här är stora siffror, särskilt om man jämför med lite längre tillbaka i tiden – exempelvis 1975 då vi kasserade ungefär 325 kilo per person.
Samtidigt har materialåtervinningen har minskat. 2020 materialåtervanns tre procent mindre mängd avfall jämfört med 2018.
Som vanligt lägger man i rapporteringen ansvaret på individen, och citerar diverse råd från Sopor.nu Det är naturligtvis bra råd – men ännu bättre vore det om engångsalternativen helt enkelt försvann ur butikerna. Returflaskor och -burkar ska inte behöva väljas aktivt (om de ens finns), de ska vara det normala för alla varor där det är möjligt. Restauranger ska inte tillåtas använda engångsmaterial – istället ska de anställa personal som tar hand om porslin och bestick. Återbruks- och bytescentraler ska man inte behöva leta efter i städernas utkanter, och matsvinnet avhjälper man bäst med kortare arbetstid, så att människor hinner laga till sina inköpta råvaror.
Det är bara några exempel på vad man kunde göra i ett samhälle där produktion och konsumtion planeras utan vinstsyfte. Det är förstås inte enkelt då heller, men individuella råd i en profitdriven ekonomi löser inte problemet ens på kort sikt.
