UTRIKES I en tidigare artikel presenterade Riktpunkt kommunisten Anton de Kom för läsarna, en revolutionär som slutade sina dagar i ett tyskt koncentrationsläger. Anledningen till detta är att han rehabiliterats av den nederländska staten, vilket fått Nederländernas Nya Kommunistiska Parti (NCPN)att reagera. Riktpunkt publicerar hela partiets uttalande nedan.
Den 19 juni meddelade den nederländska regeringen att den rehabiliterar Anton de Kom. Erkännandet av Anton de Kom är ett viktigt resultat av den anti-imperialistiska och anti-rasistiska rörelsens kamp. Samtidigt kan det dock inte gå obemärkt förbi att det ligger en enorm mängd hyckleri bakom regeringens rehabilitering.
Anton de Kom fängslades såsom kommunist under den nederländska kolonialregimen i Surinam och skickades på grund av sin anti-imperialistiska och anti-koloniala aktivitet, samt för sitt arbete med att utveckla arbetarrörelsen i Surinam, i exil till Nederländerna. I Nederländerna gick han med i den kommunistiska motståndsrörelsen mot den fascistiska ockupationen och slutade sina dagar i koncentrationslägret Neuengamme i dåvarande Nazi-Tyskland.
Regeringen har nu utfärdat en ursäkt och, som en del av rehabiliteringen, kommer det att inrättas en forskarstol vid Amsterdams fria universitet (VU) som ska fokusera på Anton de Koms arv.
Regeringens erkännande av Anton de Kom som en hjälte är en framgång för den anti-imperialistiska och anti-rasistiska rörelsen som för den nödvändiga kampen i vårt land mot det extra förtryck som den svarta och färgade befolkningen i Nederländerna lider under, utöver den kapitalistiska exploateringen. De riktar därför uppmärksamheten mot den nederländska kapitalistklassens kriminella koloniala förflutna. NCPN och CJB [ungdomsförbundet] organiserar årligen en minneshögtid för Anton de Kom och lyfter då fram hans kommunistiska idéer och hans vetenskapliga analyser av kolonialismen, imperialismen och andra frågor.
Det är synnerligen motbjudande att regeringen ber om ursäkt för att Anton de Kom ”hindrades i sina aktiviteter [och] fängslades” samtidigt som regeringen verkar för anti-kommunism på flera olika sätt. De härskande partierna, såväl som oppositionspartierna, som nu erbjuder dessa ursäkter röstade alla för den Europeiska unionens anti-kommunistiska resolutionen som godkände och verkade för repressionen och förföljelsen av kommunister, kommunistiska symboler och den kommunistiska pressen (för vilken Anton de Kom gjorde en enorm insats).
Det är dessutom hycklande att regeringen med denna rehabilitering och andra gester (såsom ursäkten för Nederländernas roll i slavhandeln) fördömer den kriminella kolonialpolitiken från förr, samtidigt som den nederländska staten fortfarande håller hårt i koloniala besittningar i Karibien, vilka existerar som rester av det koloniala systemet. Anti-folklig politik genomförs där med press från den nederländska staten och regeringen tvekar inte ens inför att använda beväpnade styrkor när folket gör motstånd, såsom hände i Curacao 2020. I allmänhet griper de nederländska militära styrkorna in i Karibien för att säkra det nederländska kapitalets intressen i regionen.
Det är också motbjudande att en forskarstol upprättas som förment ska bidra till att ”ge Anton de Kom och hans tankar sin rätta plats i historieundervisningen och akademin” medan kommunistiska tankar demoniseras på alla möjliga sätt. Forskarstolen är tänkt att rikta in sig på den nederländska slavhistorien och hur detta påverkar nutiden och i detta vore Anton de Koms tankar centrala. Men just kärnan i Anton de Koms analyser, baserade på dialektisk och historisk materialism, på den marxistiska metoden, döljs av det sätt, på vilket staten hanterar historien om slaveriet och kolonialismen.
Regeringen verkar missbruka ursäkten och rehabiliteringen för att framför allt dämpa och desarmera Anton de Kom och hans revolutionära idéer. Lenin, i sin text Staten och revolutionen, påpekade att revolutionärer, förföljda och förtalade av den härskande klassen under den egna livstiden, hyllas efter sin död på ett sätt som döljer de revolutionära elementen: ”Efter deras död försöker man förvandla dem till menlösa helgon, så att säga kanonisera dem, ge deras namn en viss ryktbarhet för att ”trösta” de förtryckta klasserna och slå blå dunster i ögonen på dem, medan den revolutionära lärans innehåll kastreras och banaliseras och dess revolutionära skärpa avtrubbas.”
Inget av detta förtar vikten av Anton de Koms rehabilitering, utan visar snarare vikten av att fortsätta kämpa över innehållet i hans rehabilitering. NCPN och CJB fortsätter att kämpa till minne av Anton de Koms kamp mot imperialismen, mot resterna av kolonialismen, mot rasism och fascism, för det rättvisa samhälle Anton de Kom kämpade för, socialismen-kommunismen. I sista hand är det enda sättet genom vilket vi verkligen kan hedra Anton de Koms minne att fortsätta den kampen.
Mycket intressant!!
Har själv bott i Holland.