Attentatet mot Nord Stream: spåren leder till Ukraina

I september 2022 sprängdes Nord Stream-pipelines i Östersjön. Frågan om ansvar har förblivit obesvarad och har varit grund för flera diskussioner. Redan innan utredningar påbörjades lade den europeiska pressen i EU- och NATO-länderna skulden på Ryssland medan journalisten Seymour Hersh i februari påstod att USA låg bakom attacken, baserat på insiderinformation.

Utredningar i Tyskland tyder dock nu på att förövarna kommer från Ukraina. Misstänkta fanns närvarande i Ukraina före och efter sabotageakten och kommunicerade därifrån. Detta indikeras av analysen av IP-adresser och annan data. ”Utredare från det federala kriminalpolisbyrån, federala polisen och den federala åklagarmyndigheten har nu mycket få tvivel om att ett ukrainskt kommando sprängde rören,” skriver Der Spiegel.

Frågan om huruvida och i vilken utsträckning den ukrainska regeringen var involverad i aktionen är ännu öppen. Anonyma underrättelseanställda och säkerhetspolitiker påstår i Der Spiegel att Volodymyr Zelenskyj inte var invigd. Bundeskriminalamt ansåg däremot i oktober förra året att ”med tanke på den höga komplexiteten i förberedandet och genomförandet av brottet” var deltagande av statliga aktörer mycket sannolikt. Kiev har förnekat ansvar sedan september. Ingen inom säkerhetsapparaten vet vem förövarna är.

En trolig anledning för den ukrainska staten att agera fanns definitivt. Rören var ett viktig politisk-diplomatisk förhandlingsinstrument och påtryckningsmedel gentemot Tyskland och övriga Europa. Även om den ryska Gazprom äger 50 procent av rören äger det österrikiska energibolaget OMV 10 procent av aktierna, vid sidan av tyska, brittiska och franska energiföretag. Det påstådda ukrainska terrordådet mot civil infrastruktur påverkade således även Österrikes säkra energiförsörjning.