UTRIKES Haiti är just nu nästan helt i händerna på kriminella, väpnade gäng som kontrollerar mer än 80 % av huvudstaden och mer än 50 % av landet i sin helhet. Våldet och myndigheternas oförmåga att hantera situationen har lett till en ökning av medborgargarden som i sin tur bidrar till upptrappning av våldet genom lynchningar och hämndeaktioner. Och det senaste bidraget till häxkitteln kommer från Kenya som vill leda en intervention.
Sedan slutet av april i år har mer än 350 personer dödats i våldsamheterna, enligt OHCHR (Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter), varav 310 sades tillhöra gäng, en var polis och de andra var vanliga människor som befann sig på fel plats. Senaste dödsrapporterna inkluderar den brutala avrättningen av en kommunalpolitikers hela familj, eftersom han var aktiv i att organisera invånarnas självförsvar mot gängvåldet.
Kenya vill leda intervention med polisstyrka
Till följd av en hjälpbegäran till FN från Haitis regering förra året har nu Kenya trätt fram och meddelar att man är beredd att leda en polisstyrka på 1000 man för att hjälpa och utbilda haitisk polis. En bedömningsgrupp anlände den 20 augusti och förhandlade med den haitiska regeringen. Hela planen backas upp av USA, och flera andra länder har också uttalat sitt stöd i FN.
Folkliga rörelser och människorättsorganisationer på Haiti motsätter sig förslaget och menar att det kommer att öka de problem det avser att lösa. Man pekar på tidigare utländska interventioner som orsakat allvarliga problem – bland annat FN-insatser som lett till utbrott av kolera och våld mot kvinnor. Man kritiserar också det stöd som en sådan intervention skulle ge interims-permiärministern Arel Henry som tog makten efter att den förre presidenten Moïse mördats och sedan dess har fördröjt allmänna val som skulle hållits redan 2021.
En radikal analys?
Henry Boisrolin, medlem i den solidaritetsgruppen Haitian Democratic Committee (haitiska demokratiska kommittén) som mest riktar sig till latinamerikanska människorättsaktivister, sade i en intervju med Barricada TV, att tusen poliser naturligtvis inte kan lösa problemen – alltså kommer de för att skydda myndigheter och makthavare, inte för att skydda folket. Han menar också att man försöker skapa ett ytligt lugn där val kan hållas, så att de sittande makthavarna kan befästas ”demokratiskt” i sina positioner. Makten i landet är på många sätt involverad i och har direkt samarbete med de kriminella gäng som mördar, kidnappar och våldtar, sa Boisrolin vidare, och menade att vapnen till gängen levereras från USA. Medan detta kan låta som en vettig analys, ska man också vara medveten om att Boisroilin stöder framväxten av Bwa kale, medborgargarden med en tämligen våldsam framtoning, och ser dem som ett bevis på att Haiti kan lösa sina egna problem – oavsett analysen är det alltså inte en revolutionär agenda som Boisroilin för fram.
Haitis folk protesterar på gatorna mot utländsk inblandning, mot gängvåld och odemokratiskt styre – det hopp som finns är att det för den kampen framträder en ledning, som kan se till att förändring blir verklighet för ett land som drunknar i våld, klimatkriser och fattigdom.
