INRIKES Skulderna som ligger hos Kronofogden ökar dramatiskt. Under första halvan av 2023 fick Kronofogdemyndigheten in över 609 000 krav på obetalda skulder. Det är en ökning med omkring 12 procent jämfört med samma period förra året. Antalet personer som hamnar hos Kronofogden också ökat med 6 procent.
Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden tycker inte det är så konstigt att människorna i den tredje mest lånetyngda befolkningen inom EU inte klarar av att betala sina skulder. Det är tuffa tider och svårt att betala, menar han.
Den åldersgrupp som ökat mest procentuellt är de över 65 år och störst ökning av skuldbeloppet har skett i åldersgruppen 35-44 år, med totalt 1,2 miljarder kronor. Här verkar det handla om konsumtionslån som inte är kopplade till någon säkerhet. Talespersonen Vuletas tolkning av siffrorna är att vi har belånat oss för att vi hade det bra och hade råd, och nu får vi betala priset för det – en ganska märklig bild av verkligheten.
Inte ett ord om den höga ränta på bolån som bland annat betyder att de som tar nya bolån måste betala hela 12 procent av sin inkomst i ränta. Andra har bolån vars bindningstid löper ut just nu och som därför tvingas binda om sina lån till mycket högre ränta – och att hyra bostaden istället för att köpa är ingen lösning. Enligt Hyresgästföreningen är det istället så att skillnaderna i boendekostnad mellan det hyrda och det ägda boendet har ökat över tid – till hyresrättens nackdel. Mellan 1991 och 2022 har kostnaderna för att bo i en hyresrätt mer än dubblerats. Inte heller ett ord om de höga livsmedelspriserna och elpriserna som skenade förra vintern.
Många av de obetalda skulderna dessutom ganska små – under 3000 kr, Det säger väl egentligen allt. Människor sitter alltså så illa till att de inte kan hitta de där extra tusenlapparna utan måste låta skulden gå till Kronofogden.
