INRIKES Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet kännetecknas över hälften av alla hatbrott av rasistiska eller främlingsfientliga motiv. Därefter kommer hatbrott mot religiösa grupper och hatbrott mot hbtqi-personer.
53 procent av alla hatbrott som polisanmäldes under 2022 kännetecknades av rasistiska eller främlingsfientliga motiv, medan 16 procent rörde sig om religiösa grupper och 12 procent var riktade mot hbtqi-personer. De resterande hatbrotten gick inte att kategorisera, utan kategoriserades som ”ospecificerade hatbrott”.
Majoriteten av de som utsattes för hatbrott under förra året var män, dock med ett undantag – fler kvinnor utsattes för islamofobiska hatbrott än män. Även gärningspersonerna var i de övervägande fallen män – 46 procent var män och 14 procent kvinnor.
Vanligast är verbala kränkningar och någon form av skadegörelse. Sammanlagt stod hatbrott via digitala kanaler för sju procent av anmälningarna, men i fallen med hbtqi-personer skedde 48 procent av hatbrotten genom digitala kanaler. I 16 procent av fallen rörde det sig om ett fysiskt angrepp.
Flesta antal hatbrott per 100 000 invånare fanns i södra Sverige, där det förekom 32 hatbrott per 100 000 invånare och färst hatbrott ägde rum i västra Sverige, där 21 hatbrott per 100 000 invånare förekom.
