INRIKES Livsmedelskapitalets sätt att lura oss är många. Krympflation är till exempel när livsmedelsproducenterna gör sina förpackningar mindre istället för att höja priser. Den förpackning av kaffe eller smör man vanligtvis köper ser nästan likadan ut – bara lite mindre, och det är inte alltid kunden är uppmärksam på att man får mindre för pengarna.
Och nu kommer nästa steg – cheapflation , eller ”snålflation” om man översätter det till svenska. I början av februari skrev den europeiska konsumentorganisationen Foodwatch om fenomenet, och påpekade bland annat att befolkningen i stort får allt sämre tillgänglighet till hälsosamma alternativ i butikshyllorna. Detta eftersom snålflationen innebär att kvaliteten på ett livsmedel sjunker, samtidigt som priset är lika högt som förut, eller till och med högre.
Ett exempel är mintchokladen After Eight, där palmoljan görs till en allt mer betydande ingrediens. Den är en billig, växtbaserad olja men den är också sämre för hälsan och miljön – men trots att kvaliteten alltså har försämrats har priset på chokladen faktiskt stigit under de senaste åren. Andra chokladvaror, senap och exempelvis frysta fiskprodukter har samma trend.
Fenomenet kan vara svårt att upptäcka, och ansvaret för att hålla koll på hur produkterna förändras faller som vanligt på konsumenternas axlar, något som oroar Hannele Kauppinen-Räisänen, docent i konsumentforskning. ”Konsumenten har helt enkelt inte tid, möjlighet, och kanske inte heller kunnighet att vara på sin vakt och kontrollera hur produkterna förändras, säger hon till Svenska Yle.
