INRIKES Idag presenterar Försvarsberedningen sin slutrapport. Föga förvånande vill man öka försvarsbudgeten drastiskt – ett resultat av de skärpta motsättningarna mellan de stora imperialistiska blocken, där Sverige sedan länge inordnat sig i samma läger som USA- och EU-imperialismen.
Det senaste steget är givetvis det NATO-medlemskap som gör Sverige till en allt mera aktiv deltagare i imperialistiska krig, och i beredeningen läggs stor vikt vid anpassningen till NATO:s militära krav. Det som nu föreslås är att försvarets budget ska ökas med 52,8 miljarder kronor till 2032, vilket är 2,6 procent av BNP Dessutom ska bland annat nya förband bildas, luftvärnsförmågan förstärkas och krigsmaterielen utökas.
Men pengar kan förstås inte hålla i gevären, skicka ut drönarna eller bombflygplanen, så man vill dessutom satsa på soldater som ska göra just detta. Det man föreslår är att de värnpliktigas antal ska utökas till 12 000 fram till 2032. Just nu är det fortfarande oklart inom EU huruvida värnpliktiga ska kunna användas i insatser utomlands, men gissningsvis kommer snart ett ställningstagande i frågan.
De här värnpliktiga är emellertid inga anonyma siffror – de är unga människor som ska skickas till slagfälten och mörda andra unga människor tills de själva faller offer för motståndarens vapen, vare sig det sker i Sverige eller utomlands. Det är inget som upprör i riksdagspartierna: beredningen har bestått av representanter för de åtta riksdagspartierna , samt sakkunniga och experter, och de är alla överens om att det ”krävs ambitionshöjningar” och att den svenska upprustningen behöver ”påskyndas”.
Såhär säger Kommunisterna om alternativet till militarisering och krig:
”När motsättningarna inom systemet skärps blir också risken för ett mer allmänt krig större och om utvecklingen tillåts fortsätta är risken stor att kriget blir verklighet. Det är dock inte oundvikligt.
I det arbetande folkets kamp, i Sverige och överallt annars i världen, för fred och för ett annat system, som inte oundvikligen leder till krig och fattigdom, finns också hoppet. Trots att det idag kan kännas avlägset insisterar vi på att det bara finns en verklig lösning på krigen och konflikterna – arbetarmakten och socialismen. Här finns hoppet och här finns framtiden. Här finns det enda alternativet.”
