Järngruvan i Kallak/Gállok får ja av Högsta förvaltningsdomstolen

MILJÖ, INRIKES  För ungefär två år sedan sa regeringen ja till planerna på en järnmalmsgruva i Kallak/Gállok i Jokkmokk. Och på tisdagen godkände även Högsta förvaltningsdomstolen gruvan.

Miljörörelsen och de lokala samebyarna har i åratal försökt att stoppa gruvplanerna. Före beslutet bedömde Unesco att den negativa påverkan på världsarvet Laponia kan bli betydande. Protester mot gruvplanerna har främst handlat om att marken som det gäller redan tas i anspråk för skogsbruk som gör det svårt för renar att finna mat. Vindkraftsparker och vattenkraftsdammar tar upp stora ytor och påverkar ekosystemen samtidigt som klimatförändringarna ökar trycket.

Gruvan blir därför ytterligare en börda för mark, kultur och ekosystem. Ett exempel på absurda konsekvenser är att Jåhkågasska samebys område skulle delas i två och gruvan skulle skära av renarnas vandringsleder. Då måste renarna transporteras förbi gruvan i lastbilar… något som kräver en infrastruktur som i sin tur skulle drabba övriga samebyar i området.

– Vi tycker inte att beslutet är lagenligt, säger Camilla Wikland som företräder Jåhkågasska sameby.

Turerna kring gruvplanerna i Kallak har varit många. Ärendet kom till regeringens bord 2017, och 2022 beviljades alltså gruvbolaget Jokkmokk Iron Mines (dotterbolag till Beowulf Mining) ett bearbetningstillstånd av regeringen.

Detta tillstånd ger företaget rätt att utvinna de malmer och mineraler som finns i det aktuella området, och har nu alltså godkänts av Högsta förvaltningsdomstolen. Det betyder inte att företaget kan sätta igång med gruvdriften direkt, eftersom den slutliga tillståndsprövningen för en gruva görs av mark- och miljödomstolen. Gruvbolaget har tidigare sagt att de hoppas på att miljötillståndet för gruvan ska vara godkänt till mitten av 2025.

Under tiden målar man upp en bild av nya arbetstillfällen och skatteintäkter för kommunen, i ett försök att ställa samerna mot arbetare som hoppas få jobb i hemtrakten. I själva verket finns ingen motsättning här,  bara en illa dold önskan om profit utan hänsyn till klimat och kultur. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.