UTRIKES Det franska extremhögerpartiet Nationell samling (RN) som leds av Marine Le Pen fick drygt 33,15 % av rösterna i de franska parlamentsvalens första omgång, Vänsteralliansen NFP ”(Den nya folkfronten) fick 27.99%, medan president Emmanuel Macrons mittenallians fick 20, 76 % procent i första valomgången, allt enligt slutliga siffror från det franska inrikesdepartementet.
Vårt franska systerparti, kommunistpartiet PCRF, har ännu inte kommenterat valresultatet, men analyserar de krafter som drev fram Le Pens seger i EU-valet. Framför allt vägrar man att demonisera de väljare som lagt sin röst på extremhögern. Orsakerna finns att hämta i en hopplöshet hos miljoner människor som är det kapitalistiska systemets offer, människor som ifrågasätter den förda politiken men utan att kunna frigöra sig från borgerliga och småborgerliga partier, skriver man. Det har skapats en sådan avgrund mellan ”dem därnere” och ”dem däruppe” att det är begripligt att människor väljer att inte rösta alls eller att rösta på dem som framställer sig som motståndare till systemet, menar PCRF, som vägrar att låta sig dras in i en skenkonflikt mellan Macron och Le Pen.
Resultatet i parlamenstvalen kommenterades på liknande sätt av det grekiska kommunistpartiet KKE , där man bland annat säger att politiska krafter som socialdemokrater och liberaler, vilka under årtionden drivit en anti-folklig politik, inte kan vara en motvikt till avskyvärda kandidater från den yttersta högern. Istället har deras politik knuffat den missnöjda arbetande befolkningen mot högern, som framställer sig med en “folklig mantel”.
Vad ska man då tro om den vänsterallians, den ”Nya folkfronten”, som säger sig kunna stoppa vägen mot en premiärminister från extremhögern? Samarbetet i en vänsterallians är inget nytt, menar det grekiska kommunistpartiets tidning Rizospastis. Anti-höger- och anti-extremhöger-fronter har en lång historia på alla nivåer i de franska valen, och det sista exemplet före årets val – med ungefär samma partier – var alliansen NUPES så sent som inför parlamentsvalen 2022. De har inte någon gång hindrat extremhögern från att stärka sina positioner.
Man lyfter bland annat att politiken helt saknar krav på löneökningar och visar på beredvilligheten till ökad militarisering och krigsberedskap, samt intensifierad exploatering i ett Europa med “strategisk autonomi”: ett sätt att stärka försvaret av de franska monopolens positioner.
Militariseringen av Europa ligger också nära Macrons politik, och till och med Le Pens – och det bör inte förvåna att fronten är beredd att kompromissa strategiskt. Jean-Luc Mélenchon, ledare för vänsteralliansen, säger att NFP kommer att dra sig tillbaka i alla valkretsar där de kommer på tredje plats. Liknande besked kommer från Socialistpartiet. Vänsterväljarna får alltså se eventuella förhoppningar gå upp i rök till förmån för den Macron-politik de vänt sig emot i valet när den ”Nya folkfronten” ställer upp på den breda samling som presidenten uppmanat till.
Den andra omgången av valet äger rum den 7 juli, och då får vi slutligen se om extremhögern tar hem spelet. Nationell samlings premiärministerkandidat Jordan Bardella har tidigare sagt att han inte kommer försöka leda en minoritetsregering .
.
