VETENSKAP Den amerikanska revolutionära webbplatsen Politsturm har publicerat en noggrann genomgång av fenomenet AI – en teknik vars funktionssätt och konsekvenser är viktiga att förstå, inte minst i ljuset av ökande arbetslöshet där människor förlorar jobb i konkurrensen mellan AI-företagen, eller där arbeten rationaliseras bort. Oron för vad AI kan innebära på ett mera generellt plan finns också, där missförstånd odlas för att spela de olika aktörerna i händerna.
Riktpunkt publicerar nedan ytterligare ett bearbetat avsnitt om AI under kapitalismen, där fokus ligger på utnyttjandet av människors arbetskraft. En viss förvåning kan utlovas!
De tidigare avsnitten hittar du här: DEL 1 och DEL 2
Neurala nätverk och mänskligt arbete
Precis som vilken annan teknisk innovation som helst medför införandet av neurala nätverk under kapitalismen välkända problem för de anställda, även om det är ett framstegsfenomen.
Arbete i skapandet av neurala nätverk
Bakom utvecklingen finns ofta människor som får betalt för sina bidrag på ett sätt som inte står i proportion till arbetet de utför.
Under lanseringen av ChatGPT visade det sig exempelvis att algoritmen regelbundet använder obscena och felaktiga uttryck när den skapar meningar. Det var konsekvensen av dåligt rensade texter från internet som användes som träningsdata för det neurala nätverket.
Ett system för filtrering av träningsdata för GPT behövdes. För att träna ett sådant system krävdes en stor databas där felaktiga ord och fraser märktes på lämpligt sätt. Billig arbetskraft användes för att kapa en sådan databas genom att man hyrde in arbetare från ett outsourcing-bolag i Kenya.
Det monotona och utmattande arbetet innebar att bearbeta stora volymer av text med ”toxiskt innehåll”. Arbetare anställdes av OpenAI:s dotterbolag Sama, och de märket och filtrerade bort ’toxiskt innehåll’ som handlade om våld, tortyr, mord och självmord från ChatGPT:s datauppsättning för träning. Enligt en undersökning resulterade denna process i en mängd övertid, och den utlovande lönen fanns bara på papperet. Av de 12,5 dollar per timme som OpenAI betalade nådde bara 1,3 – 2 dollar ner till arbetarna, och resten hamnade I fickorna på dotterbolaget.
Detta visar att utvecklingen av avancerad teknik under kapitalismen generellt fortsätter att bygga på enkelt, monotont och billigt arbete, trots det glittrande utanverket och de vackra talen om tekniska genombrott.
Att lansera ett neuralt nätverk kräver förberedande träning på ett omfattande, manuellt bearbetat material. Det finns fall där den här träningen sköts upp på grund av kostnaden och komplexiteten I att sätta upp neurala nätverk, och AI:s arbete gjordes då faktiskt av människor. Ett exempel är Amazons kassafria butiker “Just Walk Out” där man använde arbetare från Indien för allt arbete istället för ett neuralt nätverk som gjorde för många fel. Istället för att använda AI spårade man butikskundernas inköp med hjälp av kameror och registrerade de varor som köpte manuellt.
Exemplen visar att neurala nätverk under kapitalismen i praktiken bara är utformade för att öka sina ägares profit, och bara indirekt, om man tar sig över många hinder och motsägelser, för att göra folks liv enklare.
Vi ska nu titta på ytterligare en motsägelsefull effekt av införandet av neurala nätverk.
Arbetslöshetens hot
Massintroduktionen av neurala nätverk på arbetsplatserna har resulterat i att tusentals människor förlorat sina jobb.
På grund av införandet av neurala nätverk har IBM slutat anställa i visa regioner och många andra företag genomför avskedanden av tusentals anställda. Under 2023 avskedade exempelvis Google 12 000 anställda, Spotify avskedade 1 500 marknadsförare och banken Goldman Sachs avskedade 3 200 anställda. Dropbox avskedade 16 % av sin arbetsstyrka och Dataminr, ett företag som arbetar med “big data” (så stora datamängder att de bara kan hanteras av AI), avskedade 20 % av de anställda.
En rapport från ResumeBuilder.com rapporterade att 48 % av de företag som använder ChatGPT redan har ersatt anställda med ett neuralt nätverk. 25 % av de som svarade kunde spara mer än 75 000 US-dollar genom att använda ChatGPT.
Att minska på arbetsstyrkan genom att man använder neurala nätverk har blivit en global trend. Ben Eamon som arbetar med analyser för Newedge Wealth LLC säger att AI kan göra så att 300 miljoner arbeten försvinner till år 2035.
När väl hundratusentals människor har förlorat sina arbeten är det osannolikt att deras levnadsstandard kommer att förbli likdan som förut, eftersom ingen kommer att säkerställa att de får en annan anställning eller vidareutbildas. Detta motsäger påståenden om att den expanderande IT-industrin kommer att behöva manga nya arbetare.
Numera är IT-sektorn särskilt personaltät, och det blir allt svårare att hitta ett jobb som betalar tillräckligt bra för att tillgodose grundläggande behov för liv och reproduktion. Uttalanden, där man hävdar att utbildning eller byte av arbete är en lösning syftar bara till att lägga ansvaret för arbetslösheten på arbetarna själva, eftersom de anklagas för att inte vilja lära sig eller utvecklar.
IT-industrin genomför nu stora avskedanden, och de flesta av Indiens programmerare, som är fler än 5 miljoner, riskerar att förlora sina arbeten. Det indiska företaget Duukan som erbjuder supporttjänster via telefon avskedade 90 % av sina anställda. Företagets ägare konstaterade att AI är 100 gånger smartare och 100 gånger billigare än mänskliga anställda, och det arbetare mycket snabbare och mera effektivt.
Det gradvisa ersättandet av människor med AI är direkt förknippat med den allmänna trenden av ökande arbetslöshet, vilket ökar det materiella fattigdomen hos befolkningen och ökar klyftan mellan rika och fattiga. Resultatet av den ökade arbetslösheten är i sin tur en ökning av kriminalitet, konflikter och en hårdare klasskamp.
Nyligen har den hårdnande klasskampen blivit mera uttalad och påverkar till och med konst- och underhållningsindustrin.
Fler olika strejker inom film- och teveindustrin har ägt rum 2023-2024. Många av protesterna och kraven handlar om rätten till användning av digitala bilder av skådespelare och av konstnärers/författares alster och om den arbetslöshet som de olika ”nya” förslagen skulle innebära
Och ändå, när de går ut i dessa strejker kommer skådespelare, manusskapare och författare aldrig fram till den viktiga slutledningen att tekniken i sig själv skulle kunna göra deras arbete lättare i framtiden, om kontrollen över den låg i deras egna händer. I händerna på arbetare som är intresserade av resultatet av sitt eget arbete, och inte av att betjäna en smal grupp av ägare som vill profitera på utsugning.
Vad de olika projekten för att låta företag utnyttja andras intellektuella egendom visar är att kapitalismen inte ens kan genomdriva sina egna borgerliga när en ny teknik införs.
Situationen där neurala nätverk används i stor skala och skapar arbetslöshet är inte ovanlig I den kapitalistiska ekonomin. Motsättningen mellan tekniska framsteg och relaterade samhällsproblem går som en röd tråd genom kapitalismens historia.
Ökad produktivitet hos arbetet leder till massiv arbetslöshet och överproduktionskriser. Problemet med skräck för tekniska framsteg går hundratals år tillbaka i tiden. På samma sätt som i 1800-talets England, där massintroduktionen av maskiner inom textilindustrin ledde till hårdare arbetsförhållanden och stora arbetarrevolter (exempelvis ludditerna), så leder under 2000-talet införandet av neurala nätverk till massavskedanden och strejker inom flera områden – från IT till konst.
På samma sätt är inte heller kapitalisternas skräck för riskerna med teknisk utveckling nya. Ju längre de tekniska framstegen går, desto tydligare blir det att kapitalismen är en broms på teknologins framsteg. Precis som vissa människor på 2000-talet kräver ett stop för AI-utvecklingen, så var det vanligt att på 1930-talet att, mot bakgrund av den rådande krisen, tala om riskerna med avancerad industriell produktion och säga att “maskinerna låg alltför långt framför människan”.
