EKA, PARTIET Måndagen den 2 december deltog 19 kommunistiska partier från 18 länder, inklusive Sveriges Kommunistiska Parti, i det Europeiska Kommunistmötet. Mötet arrangerades av Greklands Kommunistiska Partis (KKE) ledamöter i Europaparlamentet på temat ”De imperialistiska krigens, den kapitalistiska utsugningens och antikommunismens EU, och Lenins aktuella text Om parollen Europas förenta stater”.
Mötet hölls till ära av den store revolutionären Vladimir Lenin, då det i år har gått 100 år sedan hans bortgång, och var en del av en rad aktiviteter som KKE har hållit under 2024 för att hedra honom. I sitt tal till mötet sade KKE:s generalsekreterare Dimitris Koutsoumbas:
”Vårt evenemang här är samtidigt ett rungande svar på den våg av antikommunism och antisovjetism som systematiskt främjas av borgerlig media och borgerliga regeringar, såväl som av EU. EU för fram en förkastlig ekvation där man likställer fascism och kommunism, och har gjort det till sin dogm att sätta likhetstecken mellan dagens kapitalistiska Ryssland med Sovjetunionen. Över hela kontinenten kastas ett nät av antikommunistisk förföljelse, förfalskning och förvanskning av historien och förstörelse av antifascistiska monument.”
Mötet hölls trots ett försök att sätta stopp för det av Europaparlamentariker från två av parlamentets högergrupperingar. De anordnade en misslyckad insamling av underskrifter från Europaparlamentariker och skrev ett brev till EU-parlamentets president Roberta Metsola.
Partierna som deltog i EKA-mötet fick alla en talartid, vilket de utnyttjade för att framföra sina synpunkter relaterande till mötets tema, och Riktpunkt publicerar här i helhet det tal som SKP:s internationella sekreterare Karl Gunnarsson höll inför de samlade partierna:
Kära kamrater,
å Sveriges Kommunistiska Partis vägnar vill jag tacka Greklands Kommunistiska Parti för att ha arrangerat och varit värd för detta möte. Med tanke på den rådande världssituationen, skärpningen av den imperialistiska konkurrensen globalt, vilket exemplifieras av kriget i Ukraina, den sionistiska staten Israels aggressiva krigsföring och folkmord, samt Europeiska Unionens förhållande till båda dessa konflikter, är unionens karaktär och dess roll i det imperialistiska systemet ett högaktuellt ämne.
Som en union av kapitalistiska länder är EU:s syfte att tjäna intressena hos sina medlemsländers kapital, även om de olika nationella borgarklasserna ibland kan ha motstridiga intressen, precis som en nations monopolkapital inte alltid är enat i sina mål. EU föds ur de dominanta ekonomiska förhållandena i de länder som grundade det, precis som staten är en produkt av de ekonomiska förhållandena i varje land och är härskarklassens redskap för förtryck.
Eftersom kapitalismen har befunnit sig i sitt högsta, imperialistiska, stadium i över 100 år är EU naturligtvis en imperialistisk union som inte har något att erbjuda arbetarklassen förutom fortsatt exploatering och hotet om krig; ingen fred är något annat än en tillfällig fred under imperialismen. EU:s inblandning i det imperialistiska kriget i Ukraina består av en rad eskalerande åtgärder, som alltmer riskerar att driva kriget över gränsen till en generalisering.
Redan i slutet av 1950-talet, vid skapandet av EEC, EU:s föregångare, stod det klart att Europas monopolkapital behövde en union för att representera sina intressen i den skärpta inter-imperialistiska konkurrensen mellan Västeuropa och USA.
I samband med imperialistiska unioner som EU är det viktigt att påpeka att den nationella borgarklassen inte är mer av en vän till arbetarklassen än vad EU är. Den ena eller andra borgarklassens inställning till EU, dess medlemskap i det, eller andra allianser, förändrar inte detta faktum. Återigen är borgarklassen inom ett land inte nödvändigtvis enad i sin syn på EU, vilket vi tydligt såg i fallet med Storbritannien och Brexit. Att bli av med EU, vare sig för ett land eller i sin helhet, befriar inte folket från kapitalismens bojor. Det kan endast uppnås genom revolution och byggandet av socialismen.
Länder har sökt och söker medlemskap i EU, samt andra allianser och unioner, i sin strävan efter att säkra större vinster för sina monopol. Precis som Sverige nyligen sökte efter och fick medlemskap i NATO, gick landet tidigare med i EU – i båda fallen för att effektivare garantera det svenska kapitalets internationella position. Detta är en naturlig utveckling under imperialismen och gynnar för tillfället gynnar svenskt kapital, och det innebär knappast någon underordning för Sverige eller någon förlust av nationell suveränitet eller självbestämmande. I ett kapitalistiskt land får inte en fiktiv nationell makt eller självbestämmande vara kommunisternas mål. För kommunisterna handlar frågan om arbetarklassens position och makt inom landet.
Kamrater,
EU är en union för att stärka det europeiska monopolkapitalet och säkra dess position i det imperialistiska systemet. Som sådan är den naturligtvis djupt antikommunistisk, och vi använder detta tillfälle för att fördöma EU:s förfalskning av historien i syfte att svartmåla socialismens historia och framgångar, eftersom socialismen erbjuder det enda möjliga alternativet till kapitalismens elände, dess exploatering, förtryck och krig.
Karl Gunnarsson,
internationell sekreterare SKP
