INRIKES Undervisningstid som ökar, minskad planeringstid, uteblivna vikarier och större klasser. Läraryrkets villkor försämras systematiskt – ett resultat av 30 års nyliberala experiment i skolans tjänst.
I fokus för konflikten mellan Sveriges Lärare och arbetsgivarsidan SKR och Sobona står just nu frågan om reglerad undervisningstid. Förbundets krav möts av envist motstånd, trots att till och med regeringens egen utredare förespråkar återinförd reglering. Läraren Ingrid Pihl i Piteå vittnar om en verklighet där dokumentationskrav och frånvarande elever tränger undan undervisningens kärna – relationen mellan lärare och elev.
Historiskt fanns statliga regleringar som skyddade lärares arbetstid och garanterade resurser för delning av stora klasser. Men med kommunaliseringen på 1990-talet försvann dessa skydd. Ett ramanslag ersatte systemet – och öppnade för nedskärningar.
Fackföreningen kräver statlig styrning och återinförd kontroll över undervisningstid, planering och klasstorlekar. Samtidigt kämpar lärarna i vardagen med ökad frånvaro, brist på stödpersonal och arbetsgivare som vägrar ta in vikarier. Arbetsmiljöverkets rapport visar att lärare nu tillhör de mest belastade yrkesgrupperna i Sverige.
I ett samhälle där utbildning blir en marknadsvara, blir läraren en alltmer utbytbar produktionsfaktor. Vi kräver att skolan inte ska vara en fabrik för lydnad eller vinst – den ska vara ett verktyg för proletariatets frigörelse. Så länge skolan styrs av budgetdisciplin och konkurrenslogik, kommer lärarna fortsätta bära bördan av en sönderslagen välfärd.
