INRIKES Myndigheten för civilt försvar (MCF) höjer nu tonen i budskapen till befolkningen. I Ekots lördagsintervju säger generaldirektör Mikael Frisell att svenskar måste vara beredda på att ett framtida krig kan pågå i upp till tre år. Han hänvisar till att dagens krig i genomsnitt blir långvariga och att det civila försvaret därför måste klara uthållighet – inte bara en kort kris.
Frisell beskriver att Sverige efter kalla kriget i praktiken avvecklade stora delar av den civila beredskapen och att mycket nu måste byggas upp igen: försörjningskedjor, skydd av kritisk infrastruktur, sjukvårdskapacitet, kommunal krisledning och förmåga att hålla samhällsfunktioner igång under angrepp. I intervjun kopplar han också resonemanget till erfarenheter från Ukraina, där han nyligen varit på plats och sett hur civila mål bekämpas dagligen från luften med drönare och missiler.
MCF:s linje passar in i en bredare statlig kursändring där “beredskap” allt mer definieras genom militärt scenario och där civila system ska underordnas krigsplanering. Myndigheten har också de senaste veckorna lyfts i samband med initiativ som en ny varningsapp för luftangrepp, inspirerad av ukrainska lösningar.
För arbetarklassen är frågan om civilt försvar inte abstrakt. Ett långvarigt krig innebär inte bara hot om våld, utan också att priser, arbete, bostäder, sjukvård och försörjning pressas hårt. När staten talar om uthållighet måste det därför konkretiseras: vem ska bära bördan, vilka resurser säkras, och vilka samhällsgrupper får betala kostnaden när “beredskapen” byggs upp?
Krigsberedskap framställs som nationell samling, men i ett klassamhälle riskerar “uthålligheten” att betyda att arbetarklassen förväntas ta smällen – i livsvillkor, trygghet och socialt skydd – medan kapitalets intressen skyddas.
