MILJÖ, INRIKES Serverhallar har blivit den nya elslukaren i Sverige – det är attraktivt att bygga nya datacenter eftersom elen är relativt sett billigare än i andra länder (jodå – detta trots att vanliga människor i Sverige knappt klarar av sina elräkningar längre) och det kalla klimatet minskar kylkostnaderna. Ansökningarna ökar och kapitalismen ser en ny marknad växa fram.
AI-utvecklingen har gjort dessa hallar till anläggningar för träning av AI-modeller, vilket kräver betydligt mer energi än gamla tiders informationslagring. Och om alla planerade projekt i Sverige genomförs skulle elbehovet motsvara ungefär tio kärnkraftsreaktorer, skriver Supermiljöbloggen.
Dessa datacenter står idag för cirka 1,5 procent av världens elanvändning, men förbrukningen kan fördubblas till 2030 – alltså en skrämmande snabb utveckling. Amerikanska teknikbolag planerar investeringar på enorma 150 000 miljarder kronor i datacenter under de kommande 25 åren.
I Sverige har ansökningar gällande 7 000 MW effekt lämnats in till Svenska Kraftnät, utöver ytterligare 3 000 MW för redan godkända projekt. Effekten av denna efterfrågan riskerar förstås att driva upp elpriserna som redan får många hushåll att gå på knäna, eftersom varken elproduktionen eller elnäten har kapacitet för en så snabb utbyggnad. Det är till och med Dagens Industri medvetna om. Och bortsett från allt annat, är verkligen den fortfarande farliga och problematiska kärnkraften en lösning som vi ska ta till för att maximera techföretagens profit?
Motståndet mot nya datacenter växer internationellt. Över 70 planerade europeiska datacenter avslag eller begränsningar mellan januari och april i år, och i Skottland har nya ansökningar pausats i väntan på regler för anläggningarnas påverkan på miljö och elförsörjning. Här har motståndet alltså resulterat i konkreta stopp, och i Spanien förbereder man exempelvis regler som innebär att nya datacenter ska täcka 80 procent av sin elförbrukning med nyproducerad förnybar energi. Också i USA har människor protesterat med kraft.
I Sverige gäller att elnätsbolagen enligt lag ska ansluta kunder enligt principen först till kvarn. Det kan innebära att stora teknikföretag tar en stor del av den tillgängliga elen på bekostnad av exempelvis samhällsviktiga verksamheter. Nu menar forskare att staten behöver ta ett större ansvar för att prioritera var, hur och varför nya datacenter byggs.
Att lita på den borgerliga staten känns dock inte som en framgångslösning. Kanske borde vi istället kräva att folkets grundläggande behov prioriteras. Istället för en AI-industri som byggs upp och skapar konstlade behov vid varenda internetsökning och elpriser som skenar ännu vildare i avsaknad av all planering borde vi kräva just planering, och stopp för profiter på el och datakraft. Istället för att människor ska sitta i iskalla hus medan serverhallarna brummar hungrigt och slukar den dyra elen borde vi kräva en utveckling som speglar människors krav och behov. Det är inte teknikfientlighet – det är att anpassa produktionen till vad som gagnar människorna mest.