LEDARE (5/2021) Partiets 38:e kongress är avslutad och det har blivit dags att staka ut den politiska linje som godkändes av kongressen. Trots att alla dokument inte är färdigredigerade än vill vi i denna ledare lyfta de centrala punkterna.
Fronterna
Under den föregående kongressperioden har partiet på ett självkritiskt sätt studerat den kommunistiska rörelsens historia. Partiet har genom kollektiva studier och konferenser försökt spåra opportunismens framväxt. Arbetet påbörjades redan innan den förra kongressen och har under den föregående kongressperioden mognat. Successivt har slutsatser dragits, som nu också reflekteras i det nya partiprogrammet.
Enhets- och folkfronterna, som blivit kännetecknande för den kommunistiska rörelsen, öppnade dörren för opportunismen. De innebar en avtrubbning och en anpassning till socialdemokratin, till de borgerliga partierna, till staten och till kapitalismen. De öppnade dörren för den fredliga vägen och till kommunistpartiernas senare urartning. Är vi därmed klara? Nej, vi fortsätter våra studier och vi fortsätter att dra nya slutsatser.
Socialdemokratin
Strävan efter fronter påverkade synen på reformismen. Det var inte möjligt att bibehålla en kritik av socialdemokratin samtidigt som man sökte enhet och samarbete med den. Därför anpassades kritiken. Den tonades ner och gömdes undan. Det svenska partiet reducerades till att vara en ”vänlig pådrivare”. Tendenserna till detta uppstod inte i och med fronterna, utan fanns latent i partiet, representerat av dess första pionjärer.
I det nya partiprogrammet förtydligar vi vår position. Socialdemokratin bedöms utifrån sin objektiva roll. Den är ingenting annat än den ena sidan av det mynt, vars andra sida är fascismen. De båda ideologierna och rörelserna är de som ytterst håller uppe kapitalismen, som stabiliserar den och motverkar socialismen.
Staten
Ingenting är omgärdat av en sådan mytbildning som staten. För många på vänsterkanten är staten alternativet till marknaden. Den är skyddet mot marknaden. Staten får på så sätt en positiv aura. Den blir en folkets försvarare. Partiets nya program avvisar bestämt den uppfattningen och tydliggör statens relation till kapitalismen. Programmet skärper formuleringarna.
Staten är aldrig något annat än den härskande klassens redskap. I programmet slås fast att ”[d]en politik staten bedriver syftar alltid till att i sista hand gynna kapitalet” och att ”[ä]ven om de i specifika fall gynnar det arbetande folket är syftet med reformerna aldrig stöd och hjälp till de arbetande.” Staten är inget alternativ till marknaden – staten och marknaden går hand i hand. Den senare hade aldrig klarat sig utan den förra.
Partiet vänder sig på så sätt mot de illusioner som gör sig gällande inom stora delar av vänstern och som dessvärre också sipprat in hos de som kallar sig revolutionärer.
Sociala allianser och fronter
För att ersätta de fruktlösa och skadliga försöken att upprätta fronter försöker partiet slå in på en annan väg. En väg på samma gång gammal och ny, historiskt beprövad. Upprättandet av nya strukturer, som ger kontrollen till de arbetande människorna och enar dem på en revolutionär basis, är nödvändigt. Det handlar exempelvis om alternativa fackliga strukturer, där revolutionärerna inte låses fast i reformistiska strukturer som konstruerats för att passivisera. Dessa fronter erbjuder ett alternativ till den hopplöshet som finns.
Samtidigt strävar partiet efter att sluta samman alla utsugna klasser och skikt. Det arbetande folket består inte bara av arbetarklassen. Till det hör små- och egenföretagare, som ofta lever på marginalen. Till det hör tjänstemännen, som lika mycket som arbetarna känner kapitalismens press. Mellan dessa skikt – och fler därtill – krävs det solidaritet och samhörighet. Det krävs sociala allianser som visar att allas intressen är desamma.
Miljön
Utöver partiprogrammet har partiet antagit ett miljöprogram. Det är viktigt. Kanske viktigast av alla program, i en tid då kapitalismen driver vår planet mot avgrundens rand och miljoner ungdomar världen över försöker göra något åt det.
Utifrån en analys av de problem vi står inför nu drar programmet en rad slutsatser om hur lösningen kan se ut. Klart är att lösningen måste vara socialistisk, att det bara är en planerad ekonomi som agerar i folkets intresse som kan lösa problemen. Kampen för miljön kan aldrig vara separat från kampen för socialismen.
Kommunalpolitiken
Partiet är i dagsläget inte representerat i någon kommunal församling. Det ska vi ändra på. I det kommunalpolitiska program som kongressen antog börjar vi staka ut vägen för en kommunistisk kommunalpolitik. Programmet visar hur kommunisterna kan och måste agera både inuti och utanför de kommunala församlingarna – hur de agerar som kommunister, inte parlamentariker.
Kommunerna är dock ingenting separat från staten. De är en del av staten. De är statens förlängda arm. Ofta genomförs nedskärningar och angrepp genom kommunernas och regionernas försorg. Det är de som på ett direkt sätt administrerar välfärden, varför också mytbildningen kring dessa om möjligt är ännu större än kring staten i allmänhet. Detta måste kommunisterna verka för att avslöja.
Riktpunkt
Utöver programmen har partiet tagit andra viktiga beslut. Ett av dem berörde Riktpunkt. Kongressen beslutade att lägga om Riktpunkts prioritet till internet. Det är en viktig satsning och innebär inte att papperstidningen försvinner, utan att resurser omprioriteras.
För de som redan följer partiet på sociala medier är förändringen kanske tydlig. Riktpunkt har knoppats av från partiets sociala medier och fått egna sådana. Hemsidan uppdateras flera gånger per dag med nyheter från hela världen – alla med ett klassmedvetet perspektiv. Nyheterna är alltid färska och vi satsar inte, likt alla andra partier på vänsterkanten, på ett leverera förra veckans nyheter med ett vänsterperspektiv, utan på att leverera dagens nyheter med ett kommunistiskt perspektiv.
Dessa beslut och förändringar kommer att prägla partiets kommande år. Vi kommer att arbeta hårt för att genomföra dem och de kommer att bygga vårt parti starkare. Vi kommer att genomföra dem och stärka vårt parti och det arbetande folket i kampen för socialismen – kom med oss i kampen!
