En dag som denna föll bomberna över Hiroshima

TEORI & HISTORIA För 76 år sedan jämnade den amerikanska militären de japanska staden Hiroshima med marken. Tre dagar senare fick Nagasaki dela detta öde. Bomberna släckte omedelbart över 80 000 människoliv på det mest brutala sätt. När bomberna föll var kriget i sitt slutskede och Japan mer eller mindre redo att kapitulera – bomberna var en styrkedemonstration mot Sovjetunionen.

I Hiroshima bodde uppemot 350 000 människor och staden hade ditintills undgått de amerikanska bombningarna. Bomberna ödelade tio kvadratkilometer och i flera dagar efteråt brann staden. Många som hade överlevt bomben, skulle inte överleva bränderna. 

När bomberna briserade var temperaturen uppemot 4-5000 grader, lika hett som solens yta. Vittnen beskriver människor med “röd, sönderbränd hud, hängandes likt trasor från armarna stapplandes fram likt spöken” och människor vars “ögon hade pressats ut från sina hålor, fortfarande fästa så hängde de ned, vissa 30 centimeter”. Hade man turen att undvika den direkta smällen kom strålningen efter och samma vittne berättade att “hår föll bort” och “blod rann från hålorna där tänderna suttit”.

Med retorik om att “rädda liv” har bomberna över Hiroshima och Nagasaki rättfärdigats av amerikansk propaganda. I kommunikationen mellan krigsministern Henry Lewis Stimson, militära befälhavare och president Truman diskuterade man dock det hela som ett stärkande av det US-amerikanska inflytandet i världen. 

I själva verket fanns det en anledning till att man fällde bomben. Det var en första styrkedemonstration gentemot Sovjetunionen. I Sovjetunionen hade man nämligen den verkliga fienden, som utgjorde ett alternativ till hela det kapitalistiska systemet. Hiroshima och Nagasaki förebådade den angreppspolitik som USA skulle komma att rikta mot Sovjetunionen och realsocialismen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.