KLIMAT Klimat-toppmötet COP27 har nu avslutats och det mest omtalade är att nationerna lyckades ena sig om att upprätta en fond för att ersätta länder som drabbas av klimatrelaterade skador och förluster.
Under mötet fördes hårda diskussioner om klimatorättvisa och ersättningar till drabbade länder. Till sist enades man om att det ska skapas en fond för klimatskador. Dock är texten utformad så, att ett brott mot avtalet inte kan leda till rättsliga påföljder .
Det något vaga slutdokumentet hyllades ändå som ett stort framsteg av de länder i tredje världen som drabbats av stora klimatkatastrofer nyligen – exempelvis Pakistan där extrema översvämningar satte en tredjedel av landet under vatten. Det är i nuläget inte klart vilka länder som ska få pengar eller hur mycket, och definitivt inte vilka länder som ska betala.
I övrigt kan man i mötets sammanfattning konstatera att inga omvälvande saker hände. Inga skarpa åtgärder för att stoppa utsläppen av växthusgaser, alltså – förutom ersättning till drabbade länder talas det mycket om att undersöka olika situationer, att hitta mekanismer för finansiering och för uppstyrning av att finansieringen hittills inte fungerat som den skulle, och att man ska fortsätta ha 1,5 graders uppvärmning som mål. Och FN har levererat en guide i hur man får fram trovärdiga och ansvarstagande löften om netto-noll-utsläpp från industrin, ekonomiska institutioner, städer och regioner.
Business as usual, får vi väl då förmoda.
Marina Weilguni
