LEDARE (10/2022) Innan Magdalena Andersson blev ersatt av Ulf Kristersson som borgerskapets främsta politiska representant använde hon ordet krigsvinter för att beteckna den vinter som vi nu befinner oss i. Det är också just vad det är. I alla fall för det arbetande folket i hela landet.
Vi ser hur en allt högre inflation driver upp priserna på basvaror och mat, vilket dränerar det som är kvar av hushållskassorna efter att hyrorna ska pressas upp med 10 procent och räntorna för bolånen mångdubblas. Som om det inte räckte har bensinpriset ökat och för den medelklass som försökte konsumera etiskt blev investeringarna i elbilar något av en miss – det är en sak att ladda Teslan när elen kostar 14 öre per kilowattimme och en helt annan när för el är tio gånger högre.
Det enda som inte ökar i värde just nu är lönerna. De förblir passande nog låga och utan att känna den minsta skam eller skuld pratar såväl statliga företrädare som fackliga representanter om att det är viktigt att ta ansvar och inte öka lönerna, så vi inte driver på inflationen! Bördan för hela krisen läggs över på det arbetande folket, som helt enligt planen ska få allt mindre pengar att röra sig med för att profiterna ska kunna fortsätta rulla in till företagen och staten. Här finns inte tal om ansvar; ingen avkräver monopolen ansvar för den uppkomna situationen och ber dem hålla nere priserna och ingen kräver av hyresvärdarna att även de ska ta ansvar för att hålla nere hyrorna.
Hela medielandskapet anstränger sig för att framställa det som rimligt att arbetarna betalar för företagens ökade profiter.
Bara folket kan rädda folket
Den krigsvinter vi nu genomlever har inneburit de största försämringarna för vanliga människor på decennier och det visar med all önskvärd tydlighet vad det hela egentligen handlar om – det kan inte finnas någon räddning i att rösta på andra politiska representanter och inget hopp finns i de fackliga företrädare som vägrar kämpa för sina medlemmars intressen utan får sina order direkt från monopolen.
Därför säger vi istället att bara folket kan rädda folket. Med det menar vi att det arbetande folket bara kan sätta sin tillit till sin egen aktivitet. Genom att kämpa mot de fackliga företrädarna som kämpar mot sina egna medlemmar kan man ta makten över fackföreningarna; genom att lägga över bördan på monopolen kan man stärka den egna positionen och mildra konsekvenserna av kapitalets medvetna politik att vältra över allt på våra axlar; genom att stärka sitt eget parti, sitt kommunistiska parti vinner också det arbetande folket sina egna politiska företrädare.
Men vad betyder egentligen räddning? Består räddningen i en kamp för en bättre situation här och nu? I att lyckas mildra angreppen? På sin höjd vinner man med detta en andningspaus och en respit, för angreppen kommer att komma igen. Det ligger i kapitalismens själva natur.
Kapitalismen kan aldrig sakta ner och den kan aldrig stå still, utan varje monopols profit behöver hela tiden öka och det betyder att alla de förmåner och all den välfärd som det arbetande folket alls kan vinna är tillfälliga. När profiten kräver det hamnar de under angrepp igen. För kapitalet är kalkylen enkel: varför investera i sjukvård eller skola när profiten kan ackumuleras som kapital istället?
Därför kan framgångar under kapitalismen i slutändan aldrig vara något annat än andningspaus och målet måste ställas högre än så och slå mot själva grunden till varför vi får bevittna de ständiga angreppen på våra livsvillkor – det är kapitalismen som måste angripas och förpassas till historiens sophög och den måste ersättas med ett nytt system som måste vara socialistiskt.
Anledningen till att det måste vara socialistiskt är också väldigt enkel – det finns inga andra alternativ.
Människan behöver den storskalighet som kapitalismen har skapat men den behöver den socialistiskt; industrin och all produktion måste ställas under folkets kontroll och tjäna folkets intressen. All produktion måste ske planmässigt för att täcka folkens behov, vilket också på allvar möjliggör ett miljövänligt samhälle.
Bara genom socialismen blir det möjligt för människan att faktiskt vara människa. Det blir möjligt att sluta prata om krigsvintrar. Det blir möjligt att sluta oroa sig för elpriserna, hyrorna eller räntorna. Bara genom socialismen blir tryggheten varaktig och framtiden en verklig framtid.
Kom därför med oss i kampen för framtiden – kontakta SKP och bli medlem idag!
Jag undrar om all krigspropaganda är en distraktion från den försämrade ekonomiska situationen…(?)