INRIKES Svenska barns läsförståelse minskar i allmänhet, slår undersökningen Pirls fast. Det är dock inte alla barns läsförståelse som försämrats, det är de fattiga barnen som har drabbats. Bakom detta finns ett flertal orsaker.
En allmän orsak till den minskade läsförståelsen ser Pirls i pandemin, som förändrade utbildningen i många länder, dock inte i Sverige lika mycket som på andra ställen. Här stängdes exempelvis inte grundskolorna på samma sätt. Bortanför pandemin finns det emellertid flera andra faktorer som påverkar barns läsförmåga – och de är alla knutna till klassamhället.
Jämfört med den undersökning som genomfördes 2016 kunde Pirls konstatera att det inte är alla barns läsförståelse som försämrats, utan enbart de som kommer från vad man kallar ”socioekonomiskt resurssvaga” hem, det vill säga de fattiga barnen. De rikare barnen… Ursäkta, de ”socioekonomiskt resursstarka” barnen presterar på samma nivå som 2016.
Undersökningen visar att elever som går på skolor där många andra elever också är fattiga har försämrat sina resultat. Detta beror bland annat på att dessa skolor i allmänhet har mindre erfarna lärare. Samtidigt har också de fattiga barnen generellt inte samma möjlighet till stöd från hemmet. Undersökningen lyfter också fram att många av de som försämrat sin läsförmåga inte har svenska som modersmål, vilket försämrar möjligheterna för dessa elever att få stöd i utvecklingen av läsförmågan från hemmet.
När klassklyftorna ökar och de fattiga blir fattigare parallellt med att nedskärningar blivit vardag inom skolsystemet, kommer också de fattiga barnens förutsättningar att förändras. Det fria skolvalet gör också att så att skolorna segregeras och fattiga samlas i vissa skolor medan rika samlas i andra, vilket i sin tur ytterligare försämrar de fattigas chanser, eftersom de har ett underskott på erfarna lärare som på ett bättre sätt kan möta behoven som finns.