UTRIKES I slutet av maj ägde regional- och kommunalval rum i Spanien. Resultatet blev en förlust för det regerande socialdemokratiska partiet PSOE och därför utlyste man också nyval. Detta kommer att äga rum om en vecka, på söndag den 23 juli.
Inför valet är högerpartiet Partido Popular favorittippade och enligt opinionsundersökningarna väntas partiet få över 30 procent, vilket vore en rejäl uppgång jämfört med de 20 procent man fick vid det förra valet. Det socialdemokratiska partiet PSOE ligger dock kvar på omkring samma resultat som förut och verkar inte kunna nå över 30 procent.
Till vänster om socialdemokratin finns som alltid också opportunismen, som denna gång representeras av valalliansen Sumar. Denna är i sin tur en sammanslagning av bland annat Podemos och Izquerda Unida, där det eurokommunistiska kommunistpartiet PCE ingår. Ledare för Sumar är Yolanda Diaz, som också är medlem i PCE. Hon är dessutom minister i den spanska regeringen och har lett partiet inte bara in i administrationen av kapitalismen, utan också till ett aktivt stöd för Nato, vilket tydligt visar partiets politiska bankrutt.
Spaniens kommunister är arbetarklassens alterantiv
När de kommunala och regionala valen ägde rum kunde de spanska kommunisterna i partiet PCTE registrera framgångar. I Madrid nästan tredubblade man partiets röster. Även i det kommande valet ställer partiet upp och i ett uttalande ger man partiets syn på valet och på kampen:
Oavsett vem som vinner kommer arbetarklassen att fortsätta kämpa för att förbättra sina liv och arbetsvillkor, eftersom ingen kommer att ge oss presenter, ingen kommer att lösa våra problem åt oss. Så har det aldrig varit och så kommer det aldrig att bli.
[…]
Dagen efter valen är arbetsgivaren fortfarande en arbetsgivare, arbetaren fortfarande en arbetare. Det är därför deras politik aldrig kan vara densamma som vår. Deras formuleras på kontoren; vår formuleras varje dag, tillsammans med vårt folk. Det är valet som representeras av PCTE.
[…]
Att rösta för PCTE är att förespråka ett verkligt alternativ till den nuvarande situationen, ett alternativ som kommer ur arbetsplatserna, våra kvarter och byar, från universiteten och skolorna.
SUMAR-koalitionen, sammanslagningen av IU och PODEMOS, är ett desperat försök att rädda eurokommunismens misslyckade politik. Efter att det gamla PCE upplösts i IU, fortsatte denna formation att ”uppdatera” och ”återvinna” eurokommunismen genom en process av postmodern dekonstruktion. En liknande sak gjordes med Vänsterpartiet i Sverige. Resultatet är en politik av pseudo-vänsteristisk pointilism som kallas ”McDonalds-vänstern”. Sammanslagningen av PODEMOS med IU är ett försök att återigen återanvända eurokommunismens misslyckade strategi, som alltid var ett återupplivande av den klassiska andra internationella socialdemokratin i ”kommunistiska” färger. Den pseudovänster som representeras av PODEMOS-IU finns till för att hjälpa till att administrera kapitalismen, liksom deras svenska motsvarigheter i Vänsterpartiet accepterar de den kapitalistiska statens laglighet och privat ägande av produktionsmedlen. Det är därför de stöder Nato. Bara detta bevisar att dessa människor inte är riktiga vänstermänniskor. Äkta vänster är antikapitalistisk och antiimperialistisk.