INRIKES Socialdemokraterna har meddelat att de kommer att förlägga sin nästa kongress till Göteborg, samma stad som även stod värd för den förra kongressen. Frågan är dock vilken roll en kongress kan spela i ett parti som är toppstyrt och saknar interndemokrati?
Om man nu skulle bortse från att vissa av partiets avdelningar infiltrerats av gängmedlemmar som styr och ställer, så erbjuder resten av partiet inte heller en alltför demokratisk struktur. På sin senaste kongress tog nämligen Socialdemokraterna beslut om att partiet skulle verka för Sveriges fortsatta neutralitet och alliansfrihet (nåja, illusionen om den i alla fall…). Ställda inför kapitalets behov rev dock partistyrelsen upp beslutet på nolltid och ansökte om medlemskap i Nato. Besluten som tas på de socialdemokratiska kongresserna kanske mest ska ses som rådgivande.
Nu är visserligen inte det stora problemet med Socialdemokraterna att de inte är demokratiska, utan att de är det viktigaste stödpartiet för kapitalet, i det att de samlar stora delar av arbetarklassen bakom sig samtidigt som de genomför kapitalets politik. De förhindrar en med radikal utveckling hos arbetarklassen, vilket kapitalet varit tacksamma för i decennier.
Hela episoden visar också vem det är som egentligen bestämmer inte bara hos Socialdemokraterna, utan även i landet. När kapitalet ser ett mer trängande behov av att gå med i Nato så spelar de enskilda partiernas tidigare ställningstaganden inte längre så stor roll och den fasad som man omsorgsfullt målar upp visar upp sprickor.
Så visst kan Socialdemokraterna leka demokrati i Göteborg, men vad kongressen än beslutar om så kommer kapitalets politik att genomföras.
